[1] Den som sitter under den Högstes beskärm och vilar under den Allsmäktiges skugga,
[2] han säger: “I HERREN har jag min tillflykt och min borg, min Gud, på vilken jag förtröstar.”
[3] Ja, han skall rädda dig ifrån fågelfängarens snara och ifrån pesten, som fördärvar.
[4] Med sina fjädrar skall han betäcka dig, och under hans vingar skall du finna tillflykt; hans trofasthet är sköld och skärm.
[5] Du skall icke behöva frukta nattens fasor, icke pilen, som flyger om dagen,
[6] icke pesten, som går fram i mörkret, eller farsoten, som ödelägger vid middagens ljus.
[7] Om ock tusen falla vid din sida, ja, tio tusen vid din högra sida, så skall det dock icke drabba dig.
[8] Dina ögon skola blott skåda därpå med lust, och du skall se de ogudaktigas lön.
[9] Ty du har sagt: “Du, HERRE, är mitt skygd”, och du har gjort den Högste till din tillflykt.
[10] Ingen olycka skall vederfaras dig, och ingen plåga skall nalkas din hydda.
[11] Ty han skall giva sina änglar befallning om dig, att de skola bevara dig på alla dina vägar.
[12] De skola bära dig på händerna, så att du icke stöter din fot mot någon sten.
[13] Över lejon och huggormar skall du gå fram, du skall trampa ned unga lejon och drakar.
[14] “Han håller sig intill mig, därför skall jag befria honom; jag skall beskydda honom, därför att han känner mitt namn.
[15] Han åkallar mig, och jag skall svara honom; jag är med honom i nöden, jag skall rädda honom och låta honom komma till ära.
[16] Jag skall mätta honom med långt liv och låta honom se min frälsning.”