[1] En psalm av David. HERRE, hör min bön, lyssna till min åkallan, svara mig i din rättfärdighet, för din trofasthets skull.
[2] Och gå icke till doms med din tjänare, ty inför dig är ingen levande rättfärdig.
[3] Se, fienden förföljer min själ, han trampar mitt liv till jorden; han lägger mig i mörker såsom de längesedan döda.
[4] Och min ande försmäktar i mig, mitt hjärta är stelnat i mitt bröst.
[5] Jag tänker på forna dagar, jag begrundar alla dina gärningar, dina händers verk eftersinnar jag.
[6] Jag uträcker mina händer till dig; såsom ett törstigt land längtar min själ efter dig. Sela.
[7] HERRE, skynda att svara mig, ty min ande förgås; dölj icke ditt ansikte för mig, må jag ej varda lik dem som hava farit ned i graven.
[8] Låt mig bittida förnimma din nåd, ty jag förtröstar på dig. Kungör mig den väg som jag bör vandra, ty till dig upplyfter jag min själ.
[9] Rädda mig från mina fiender, HERRE; hos dig söker jag skygd.
[10] Lär mig att göra din vilja, ty du är min Gud; din gode Ande lede mig på jämn mark.
[11] HERRE, behåll mig vid liv för ditt namns skull; tag min själ ut ur nöden för din rättfärdighets skull.
[12] Utrota mina fiender för din nåds skull, och förgör alla dem som tränga min själ; ty jag är din tjänare.