[1] För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.
[2] HERRE, du var förr ditt land nådig, du upprättade åter Jakobs hus.
[3] Du förlät ditt folks missgärning, du överskylde all dess synd. Sela.
[4] Du lät all din förgrymmelse fara och vände dig ifrån din vredes glöd.
[5] Så vänd dig nu åter till oss, du vår frälsnings Gud, och upphör med din förtörnelse mot oss.
[6] Vill du då vredgas på oss evinnerligen och låta din vrede vara från släkte till släkte?
[7] Vill du icke åter giva oss liv, så att ditt folk får glädjas i dig?
[8] HERRE, låt oss se din nåd, och giv oss din frälsning.
[9] Jag vill höra vad Gud, HERREN, talar: se, han talar frid till sitt folk och till sina fromma; må de blott icke vända åter till dårskap.
[10] Ja, hans frälsning är nära dem som frukta honom, och så skall ära bo i vårt land.
[11] Godhet och trofasthet skola där mötas, rättfärdighet och frid kyssas;
[12] trofasthet skall växa upp ur jorden och rättfärdighet blicka ned från himmelen.
[13] HERREN skall giva oss vad gott är, och vårt land skall giva sin gröda.
[14] Rättfärdighet skall gå framför honom, den skall ock stadigt följa i hans spår.