[1] Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
[2] HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
[3] Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
[4] Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
[5] Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
[6] HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
[7] Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
[8] honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
[9] honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
[10] Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
[11] HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
[12] Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
[13] Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
[14] Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
[15] Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
[16] Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
[17] Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
[18] Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
[19] Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
[20] Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!