[1] Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.
[2] Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
[3] Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse.
[4] Men jag åkallade HERRENS namn: “Ack HERRE, rädda min själ.”
[5] HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
[6] HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.
[7] Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.
[8] Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;
[9] jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.
[10] Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,
[11] jag som måste säga i min ångest: “Alla människor äro lögnaktiga.”
[12] Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?
[13] Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.
[14] Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.
[15] Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.
[16] Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.
[17] Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.
[18] Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,
[19] i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!