[1] Kom, låt oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.
[2] Låt oss träda fram inför hans ansikte med tacksägelse, höja jubel till honom med lovsång!
[3] Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.
[4] Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder är hans.
[5] Hans är havet, ty han har gjort det, och det torra har hans händer format.
[6] Kom, låt oss falla ner och tillbe, låt oss böja knä för HERREN, vår skapare.
[7] Ty han är vår Gud och vi är folket i hans hjord, fåren som står under hans vård. I dag, om ni hör hans röst,
[8] så förhärda inte era hjärtan som i Meriba, som på Massas dag i öknen,
[9] där era fäder frestade mig och satte mig på prov, fastän de såg mina gärningar.
[10] I fyrtio år väckte det släktet min avsky, och jag sade: ”De är ett folk som far vilse med sina hjärtan, de vill inte veta av mina vägar.”
[11] Så svor jag i min vrede: ”De skall inte komma in i min vila.”