[1] En sång, en psalm av Koras söner.
[2] Stor är HERREN och högt prisad i vår Guds stad, på sitt heliga berg.
[3] Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd, berget Sion längst upp i norr, den store konungens stad.
[4] Gud är i dess palats, han har gjort sig känd som en tillflykt.
[5] Se, konungarna slog sig samman, tillsammans drog de fram.
[6] De såg, då häpnade de, blev förskräckta och flydde.
[7] De greps där av bävan, av vånda som hos en barnaföderska,
[8] som när Tarsisskeppen krossas av östanvinden.
[9] Det vi har hört om få vi nu se i HERREN Sebaots stad, i vår Guds stad. Gud håller den vid makt till evig tid. Sela.
[10] Vi tänker, o Gud, på din nåd, när vi är i ditt tempel.
[11] Såsom ditt namn, o Gud, når också ditt lov intill jordens ändar, din högra hand är full av rättfärdighet.
[12] Sions berg gläder sig, Juda döttrar jublar för dina domars skull.
[13] Gå runt Sion, vandra omkring det, räkna dess torn!
[14] Ge akt på dess murar, gå igenom dess palats, så att ni kan berätta om det för ett kommande släkte.
[15] Ty sådan är Gud, vår Gud, alltid och för evigt. Han skall leda oss bortom döden.