[1] För sångmästaren, en psalm av David.
[2] Salig är den som tar sig an den fattige, HERREN skall befria honom på olyckans dag.
[3] HERREN skall bevara honom och hålla honom vid liv. Han skall prisas lycklig i landet. Du överlämnar honom inte åt hans fiender.
[4] HERREN är hans stöd när han ligger sjuk, hela hans läger förvandlar du.
[5] Jag säger: HERRE, var mig nådig, bota min själ, ty jag har syndat mot dig.
[6] Mina fiender säger illvilligt om mig: ”När skall han dö och hans namn försvinna?”
[7] Om någon kommer och besöker mig talar han falska ord. Han samlar på skvaller och sprider sedan ut det.
[8] De som hatar mig viskar till varandra om mig, de tänker ut sådant som skall skada mig:
[9] ”Obotlig skada har drabbat honom, han som ligger där skall aldrig resa sig.”
[10] Också min vän som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter sin häl mot mig.
[11] Men du, HERRE, var mig nådig och upprätta mig, så att jag kan vedergälla dem.
[12] Jag vet att du har mig kär, ty min fiende får inte jubla över mig.
[13] Mig uppehåller du i min oskuld och låter mig stå inför ditt ansikte för evigt.
[14] Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Amen, amen.