Skip to content
Opens in a new window
Listen to this chapter • 2:45

[1] För sångmästaren, en psalm av David.

[2] Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.

[3] Den ena dagen talar om det för den andra, den ena natten kungör det för den andra,

[4] utan tal och utan ord, deras röst hörs inte.

[5] De når ut över hela jorden, deras ord når till världens ände. Åt solen har han gjort en hydda i dem,

[6] den är som en brudgum som går ut ur sin kammare, den gläder sig som en hjälte att löpa sin bana.

[7] Den går upp vid himlens ena ende och går sin kretsgång till den andra. Ingenting undgår dess hetta.

[8] HERRENS undervisning är fullkomlig, den ger själen nytt liv. HERRENS vittnesbörd är sant, det gör enkla människor visa.

[9] HERRENS befallningar är rätta, de ger glädje åt hjärtat. Hans bud är klart, det upplyser ögonen.

[10] HERRENS fruktan är ren, den består i evighet. HERRENS domslut är sanna, de är alla rättfärdiga.

[11] De är dyrbarare än guld, än mängder av fint guld. De är sötare än honung, än renaste honung.

[12] Genom dem blir din tjänare varnad, den som följer dem får stor lön.

[13] Vem märker själv hur ofta han felar? Förlåt mig mina hemliga brister.

[14] Bevara också din tjänare för fräcka människor, låt dem inte ha makt över mig, så blir jag fullkomlig och fri från svår överträdelse.

[15] Låt min muns tal och mitt hjärtas tankar behaga dig, HERRE, min klippa och min återlösare.

Psaltaren — Chapters