[1] Jag har HERREN kär, ty han hör min röst, mitt rop om nåd.
[2] Han har vänt sitt öra till mig, i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
[3] Dödens band omslöt mig, dödsrikets ångest grep mig, jag kom i nöd och bedrövelse.
[4] Men jag åkallade HERRENS namn: ”O, HERRE, rädda min själ!”
[5] HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
[6] HERREN bevarar enkla människor, jag var i elände och han frälste mig.
[7] Vänd åter till din ro, min själ, ty HERREN har varit god mot dig.
[8] Du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot från fall.
[9] Jag skall vandra inför HERREN i de levandes land.
[10] Jag tror, därför talar jag, jag som plågades svårt,
[11] jag som sade i min ångest: ”Alla människor är lögnare.”
[12] Hur skall jag kunna återgälda HERREN alla hans välgärningar mot mig?
[13] Jag vill ta frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.
[14] Jag vill infria mina löften till HERREN inför hela hans folk.
[15] Dyrbar i HERRENS ögon är hans frommas död.
[16] O, HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son, du har lossat mina band.
[17] Åt dig vill jag offra lovets offer, HERRENS namn vill jag åkalla.
[18] Jag vill infria mina löften till HERREN inför hela hans folk,
[19] i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!