[1] Av David. Lova HERREN, min själ, ja, hela mitt inre skall prisa hans heliga namn!
[2] Lova HERREN, min själ, och glöm inte alla hans välgärningar,
[3] han som förlåter dig alla dina synder och botar alla dina sjukdomar,
[4] han som återlöser ditt liv från förgängelsen och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
[5] han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du blir ung på nytt som en örn.
[6] HERREN handlar rättfärdigt och skaffar rätt åt alla förtryckta.
[7] Han lät Mose veta sina vägar, Israels barn sina gärningar.
[8] Barmhärtig och nådig är HERREN, sen till vrede och stor i nåd.
[9] Han går inte ständigt till rätta och vredgas inte för evigt.
[10] Han handlar inte med oss efter våra synder och lönar oss inte efter våra missgärningar.
[11] Ty så hög som himlen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom.
[12] Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
[13] Som en far förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som fruktar honom.
[14] Ty han vet hur vi är skapade, han tänker på att vi är stoft.
[15] En människas dagar är som gräset, hon blomstrar som markens blommor.
[16] Vinden drar fram över dem och de är borta, deras plats känner dem inte längre.
[17] Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som fruktar honom och hans rättfärdighet intill barnbarn,
[18] när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och följer dem.
[19] HERREN har ställt sin tron i himlen, hans konungavälde omfattar allt.
[20] Lova HERREN, ni hans änglar, ni starka hjältar som utför hans befallning, så snart ni hör ljudet av hans befallning.
[21] Lova HERREN, ni alla hans härskaror, ni hans tjänare som uträttar hans vilja.
[22] Lova HERREN, ni alla hans verk, överallt där hans välde är. Min själ, lova HERREN!