[1] En bön av David. Hör, HERRE, en rättfärdig sak, akta på mitt rop och lyssna till min bön, den kommer ej från falska läppar.
[2] Från dig väntar jag mitt försvar, dina ögon ser vad som är rätt.
[3] Du prövar mitt hjärta, du utforskar det om natten. Du rannsakar mig, men du finner ingenting, ingen ond tanke går ut från min mun.
[4] Vad människor än gör tar jag mig till vara för våldsverkares stigar genom dina läppars ord.
[5] Mina steg håller sig stadigt på dina vägar, mina fötter stapplar inte.
[6] Jag ropar till dig, ty du, Gud, skall svara mig. Vänd ditt öra till mig och hör mina ord!
[7] Visa din underbara nåd, du som med din högra hand frälsar dem som flyr till dig undan sina förföljare.
[8] Bevara mig som en ögonsten, beskydda mig under dina vingars skugga
[9] för de ogudaktiga som vill förgöra mig, för mina dödsfiender som omringar mig.
[10] Sitt hjärta förhärdar de, med sin mun talar de stora ord.
[11] Nu är de omkring mig var vi än går. Deras ögon spanar efter hur de skall kunna slå mig till marken.
[12] Han liknar ett lejon som hungrar efter rov, ett ungt lejon som ligger på lur.
[13] Stå upp, HERRE! Gå emot honom, slå ner honom! Rädda med ditt svärd min själ från den ogudaktige.
[14] Rädda mig med din hand, HERRE, från människorna, från denna världens människor, som har sin del i detta livet och vilkas buk du fyller med dina gåvor. De har söner i mängd och lämnar sitt överflöd till sina barn.
[15] Men jag skall se ditt ansikte i rättfärdighet, jag skall mättas av din åsyn när jag vaknar.