[2] Gud, vi har hört med våra öron, våra fäder har berättat för oss om den gärning du gjorde på deras tid, i forna dagar.
[3] Med din hand fördrev du hednafolken, men våra fäder planterade du. Andra folk förgjorde du, men dem lät du breda ut sig.
[4] Det var inte med sitt svärd som de intog landet, inte deras egen arm som frälste dem. Nej, det var din högra hand, din arm och ditt ansiktes ljus,
[5] Du är min kung, o Gud. Ge befallning om frälsning för Jakob!
[6] Genom dig ska vi slå ner våra fiender, genom ditt namn trampa ner våra motståndare.
[7] Jag litar inte till min båge, mitt svärd kan inte frälsa mig.
[8] Nej, du har frälst oss från våra fiender, du lät dem som hatar oss få skämmas.
[9] Gud, vi lovar dig dagen lång, vi prisar ditt namn för evigt. Sela
[10] Ändå har du förkastat oss och vanärat oss, du drar inte ut med våra härar.
[11] Du låter oss ge vika för fienden, och de som hatar oss tar byte.
[12] Du gör oss till slaktfår och skingrar oss bland hednafolken.
[13] Du säljer ditt folk för ingenting, du gör ingen vinst på affären.
[14] Du gör oss till åtlöje för våra grannar, till spott och spe för dem som bor omkring oss.
[15] Du gör oss till ett ordspråk bland hednafolken, man skakar på huvudet bland folken.
[16] Dagen lång är min vanära inför mig, mitt ansikte täcks av skam
[17] när jag hör den som hånar och hädar, när jag ser fienden och den hämndlystne.
[18] Allt detta har drabbat oss, men vi har inte glömt dig eller svikit ditt förbund.
[19] Våra hjärtan har inte vänt sig bort, våra steg har inte vikit från din väg.
[20] Men du har krossat oss där schakaler bor och låtit dödens skugga falla över oss.
[21] Om vi hade glömt vår Guds namn och sträckt våra händer mot en främmande gud,
[22] skulle då inte Gud ha märkt det, han som känner hjärtats hemligheter?
[23] Nej, för din skull dödas vi dagen lång, vi räknas som slaktfår.
[24] Vakna! Varför sover du, Herre? Vakna upp, förkasta oss inte för alltid!
[25] Varför döljer du ditt ansikte och glömmer vårt lidande och betryck?
[26] Vår själ är nerböjd i stoftet, vår kropp är nertryckt mot jorden.
[27] Grip in och hjälp oss! Friköp oss för din nåds skull.