[2] Grip sköld och skydd och kom till min hjälp,
[3] dra fram spjutet och spärra vägen för mina förföljare. Säg till min själ: "Jag är din frälsning!"
[4] Låt dem som vill ta mitt liv få skam och vanära, låt dem som planerar min olycka tvingas tillbaka med skam.
[5] Låt dem bli som agnar för vinden, låt Herrens ängel driva bort dem.
[6] Låt deras väg bli mörk och hal, låt Herrens ängel förfölja dem.
[7] Utan orsak dolde de sin nätgrop för att fånga mig, utan orsak grävde de den för att ta mitt liv.
[8] Låt fördärvet drabba dem oväntat, låt dem fastna i nätet de lagt ut och falla i gropen till sitt eget fördärv.
[9] Min själ ska jubla i Herren och glädjas över hans frälsning.
[10] Varje ben i min kropp ska säga: "Herre, vem är som du? Du räddar den svage från hans överman, den svage och fattige från den som plundrar honom."
[11] Falska vittnen träder fram, de frågar mig om saker jag inte vet.
[12] De lönar mig med ont mot gott, min själ är övergiven.
[13] Men jag gick i sorgdräkt när de var sjuka, jag späkte min själ med fasta och bad med böjt huvud.
[14] Jag gjorde som för min vän, som för min bror, jag gick sorgklädd och böjd som när man sörjer sin mor.
[15] Men när jag faller gläder de sig och gaddar ihop sig, uslingar jag inte känner gaddar ihop sig mot mig. De river i mig utan uppehåll.
[16] Bland gudlösa som hånar för en kaka bröd gnisslar de tänder mot mig.
[17] Herre, hur länge ska du se på? Befria min själ från deras härjningar, mitt dyrbara liv från lejonen.
[18] Jag ska tacka dig i den stora församlingen, prisa dig bland mycket folk.
[19] Låt inte mina svekfulla fiender få triumfera över mig, låt inte dem som hatar mig utan orsak få blinka med ögonen.
[20] Det är inte frid de talar, de tänker ut svekfulla ord mot de stilla i landet.
[21] De spärrar upp sina gap mot mig, de säger: "Haha, haha! Vi har sett det med egna ögon!"
[22] Du ser det, Herre. Var inte tyst, Herre, var inte långt från mig.
[23] Vakna, res dig till mitt försvar, ta dig an min sak, min Gud och Herre!
[24] Döm mig efter din rättfärdighet, Herre min Gud! Låt dem inte triumfera över mig,
[25] låt dem inte få säga i sina hjärtan: "Haha! Precis som vi ville!" Låt dem inte få säga: "Vi slukade honom!"
[26] Låt alla som gläds åt min olycka få skämmas och blygas, låt dem som förhäver sig över mig kläs i skam och vanära.
[27] Men låt dem som unnar mig min rätt få jubla och glädjas, låt dem alltid få säga: "Herren är stor,
[28] Då ska min tunga förkunna din rättfärdighet, ditt lov dagen lång.