[2] Till dig, Herre, tar jag min tillflykt. Låt mig aldrig behöva skämmas, rädda mig i din rättfärdighet.
[3] Vänd ditt öra till mig, skynda till min räddning! Var min fasta klippa, en borg till min frälsning,
[4] för du är min klippa och min borg. Du ska leda och föra mig för ditt namns skull,
[5] du ska lossa mig ur nätet de lagt ut för mig, för du är mitt beskydd.
[6] I din hand överlämnar jag min ande. Du har friköpt mig, Herre, du trofaste Gud.
[7] Jag hatar dem som håller fast vid tomma avgudar, jag litar på Herren.
[8] Jag vill jubla och glädjas över din nåd, att du ser mitt lidande och känner min själ i nöden.
[9] Du utlämnar mig inte i fiendens hand, du ställer mina fötter på rymlig plats.
[10] Förbarma dig över mig, Herre, jag är i nöd! Grämelse förtär mitt öga, min själ och min kropp.
[11] Mitt liv försvinner i sorg, mina år i suckan. Min kraft är bruten genom min synd, mina ben förtärs
[12] för alla mina fienders skull. Jag har blivit en skam för mina grannar och en skräck för dem som känner mig. De som ser mig på gatan flyr för mig.
[13] Jag är glömd och borta ur deras hjärtan, som död, jag har blivit som ett krossat kärl.
[14] Jag hör vad många viskar, skräck från alla håll! De gaddar ihop sig mot mig, smider planer för att ta mitt liv.
[15] Men jag litar på dig, Herre, jag säger: "Du är min Gud."
[16] Min tid är i dina händer. Rädda mig från mina fienders hand, från dem som förföljer mig.
[17] Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, fräls mig genom din nåd.
[18] Herre, låt mig inte behöva skämmas, jag ropar till dig! Låt de gudlösa få skämmas, låt dem tystna i dödsriket.
[19] Låt lögnarnas läppar förstummas, de som talar fräckhet i högmod och förakt mot den rättfärdige.
[20] Hur stor är inte din godhet, som du sparar åt dem som vördar dig och visar i människors åsyn mot dem som flyr till dig!
[21] Du tar dem i ditt ansiktes beskydd mot människors intriger, du gömmer dem i din hydda undan elaka tungor.
[22] Lovad är Herren! Han har visat mig sin underbara nåd i en belägrad stad.
[23] Jag sade i min ångest: "Jag är avskuren från dina ögon!" Men du hörde min bön om nåd när jag ropade till dig.
[24] Älska Herren, alla ni hans trogna! Herren bevarar de trofasta, men den som handlar i högmod
[25] Var starka och modiga i era hjärtan, alla ni som hoppas på Herren!