[1] Ropa du! Finns det någon som svarar dig? Till vem av de heliga vänder du dig?
[2] Dåren dödas av sin ilska, den oförnuftige av sin förbittring.
[3] Jag såg en dåre som slagit rot, men strax förbannade jag hans boning.
[4] Hans barn är fjärran från frälsning, de trampas ner i porten och ingen räddare finns.
[5] Den hungrige slukar hans skörd, den rövas bort till och med bland törnen. De törstiga flämtar efter deras rikedom,
[6] för nöden kommer inte ur stoftet, olyckan skjuter inte upp ur marken.
[7] Men människan föds till möda liksom eldens gnistor flyger mot höjden.
[8] Men jag skulle söka Gud och inför Gud lägga fram min sak.
[9] Han gör stora och outgrundliga ting, fler under än någon kan räkna.
[10] Han ger jorden regn och sänder vatten över markerna.
[11] Han upphöjer de ringa och hjälper de sörjande.
[12] Han gör de listigas anslag om intet så att deras händer inte får framgång.
[13] Han fångar de visa i deras slughet och låter de svekfulla förhasta sig vid sina rådslag.
[14] Om dagen möter de mörker, de famlar mitt på dagen som om det var natt.
[15] Han räddar från svärdet i deras mun, den fattige från den mäktiges hand.
[16] Den nödställde får åter ett hopp, orätten måste stänga sin mun.
[17] Se, salig är den människa som Gud tuktar. Förkasta inte den Allsmäktiges fostran,
[18] för han sargar och förbinder, han slår och hans händer helar.
[19] Sex gånger räddar han dig ur nöden, och sjunde gången drabbar dig inte det onda.
[20] I tider av svält räddar han dig från döden och i krig från svärdets våld.
[21] Från tungors gissel göms du undan, du behöver inte vara rädd när förödelse kommer.
[22] Du kan le åt förödelse och svält, du behöver inte vara rädd för vilddjur,
[23] för du står i förbund med markens stenar, markens vilddjur håller fred med dig.
[24] Du ska veta att ditt tält står tryggt, när du synar din boning ska inget saknas.
[25] Du ska veta att din ätt förökas, att dina efterkommande blir som gräset på marken.
[26] Du kommer i graven när du nått full mognad, som sädeskärven bärgas när tiden är inne.
[27] Se, vi har utforskat detta, så är det. Hör det och tänk på det noga.