Skip to content
Opens in a new window
Listen to this chapter • 3:33

[1] Silvret har sin gruva, guldet en plats där det renas.

[2] Järn hämtas upp ur jorden, stenar smälts till koppar.

[3] Människan sätter gränser för mörkret och utforskar det yttersta djupet, där stenen är natt och svartaste skugga.

[4] De spränger schakt långt från människors boningar, där ingen har satt sin fot, de hänger och svajar fjärran från människor.

[5] Från jorden kommer bröd, men där nere förvandlas den som av eld.

[6] Safiren har sin plats bland dess stenar, och där finns guldmalm.

[7] Stigen dit är inte känd av örnen, falkens öga har inte upptäckt den.

[8] Stolta vilddjur har inte trampat den, inget lejon har gått fram på den.

[9] På den hårda stenen lägger man sin hand och gräver ut bergen från grunden.

[10] De hugger ut gångar i klipporna, och ögat får se härliga ting.

[11] De stoppar upp vattenådrornas gråt, de drar fram dolda skatter i ljuset.

[12] Men visheten, var finns hon? Var har förståndet sin boning?

[13] Människan vet inte hennes värde, man finner henne inte i de levandes land.

[14] Djupet säger: ”Hon är inte i mig”, havet säger: ”Hon finns inte hos mig.”

[15] Hon kan inte köpas för guld, hennes värde kan inte vägas upp med silver.

[16] Hon kan inte köpas med guld från Ofir eller med dyrbar onyx och safir.

[17] Guld och glas kan inte jämföras med henne, hon kan inte bytas mot guldföremål,

[18] koraller och kristall ska inte nämnas. Att äga vishet är mer värt än pärlor.

[19] Topas från Kush kan inte jämföras med henne, hon kan inte vägas upp med renaste guld.

[20] Men visheten, var kommer hon ifrån? Var har förståndet sin boning?

[21] Hon är gömd för alla levandes ögon, hon är dold för himlens fåglar.

[22] Avgrunden och döden säger: ”Endast hennes rykte har nått våra öron.”

[23] Gud känner vägen till henne, han vet var hon bor,

[24] för han skådar till jordens ändar, han ser allt under himlen.

[25] När han mätte upp vindens vikt och vägde vattnen efter mått,

[26] när han gjorde en lag för regnet och en väg för åskans blixt,

[27] då såg han henne och uppenbarade henne, han beredde henne och utforskade henne.

[28] Och till människorna sade han: ”Se, att vörda Herren är vishet, att fly det onda är förstånd.”

Job — Chapters