[1] Då tog Elifas från Teman till orda och sade:
[2] Kan en människa vara till nytta för Gud, kan en förståndig vara till nytta för honom?
[3] Har den Allsmäktige någon glädje av din rättfärdighet, eller något att tjäna på att du lever rent?
[4] Är det för din gudsfruktan som han straffar dig och går till doms med dig?
[5] Är inte din ondska stor och dina missgärningar utan ände?
[6] Du tog ju pant av din broder utan orsak och plundrade de utblottade på deras kläder.
[7] Du gav inget vatten åt den utmattade, den hungrige nekade du bröd.
[8] Den som brukar våld fick besitta landet, och den som är högt aktad fick bo där.
[9] Änkor lät du gå tomhänta bort, och de faderlösas armar krossades.
[10] Därför omges du av snaror och förfäras av plötslig skräck,
[11] eller av mörker så att du inget ser och av vattenmassor som täcker dig.
[12] Bor inte Gud i himlens höjd? Och se på stjärnorna däruppe, hur högt de sitter!
[13] Och du säger: ”Vad kan Gud veta? Kan han döma genom detta töcken?
[14] Molnen bildar en slöja så att han inte ser när han vandrar på himlavalvet.”
[15] Vill du hålla dig på forntidens väg där fördärvets män gick,
[16] män som rycktes bort i förtid när deras grund sveptes bort av floden?
[17] De sade till Gud: ”Lämna oss! Vad kan den Allsmäktige göra?”
[18] Ändå var det han som fyllde deras hus med välstånd. Men de gudlösas rådslag är fjärran ifrån mig.
[19] De rättfärdiga ser det och gläds, den oskyldige hånar dem:
[20] ”Sannerligen, våra motståndare är utrotade, och elden har slukat deras överflöd.”
[21] Sök nu försoning och frid med Gud, så ska lycka komma på din lott.
[22] Ta emot undervisning av hans mun, bevara hans ord i ditt hjärta.
[23] Om du omvänder dig till den Allsmäktige blir du upprättad, om du avlägsnar orätten från ditt tält,
[24] om du kastar ditt guld i stoftet och guldet från Ofir bland bäckens stenar,
[25] då blir den Allsmäktige ditt guld, han blir ditt ädlaste silver.
[26] Ja, då ska du glädjas i den Allsmäktige och lyfta ditt ansikte till Gud.
[27] När du ber till honom ska han höra dig, och du ska få uppfylla dina löften.
[28] Allt du beslutar ska gå dig väl, och ljus ska skina på dina vägar.
[29] När de för nedåt ska du säga: ”Uppåt!” Då ska han frälsa den som sänker sin blick.
[30] Han ska rädda också den som inte är oskyldig, genom dina händers renhet ska han räddas.