[1] Elihu fortsatte. Han sade:
[2] Hör mina ord, ni som är visa, lyssna till mig, ni som är förståndiga.
[3] Ty örat prövar orden liksom gommen prövar smaken.
[4] Låt oss finna ut vad som är rätt, tillsammans förstå vad som är gott.
[5] Ty Job har sagt: ”Jag är rättfärdig, men Gud har berövat mig min rätt.
[6] Trots att jag har rätt står jag som lögnare. Jag är dödsskjuten fastän jag är utan missgärning.”
[7] Finns en man lik Job, som dricker hån som vore det vatten,
[8] som slår följe med ogärningsmän och vandrar med ogudaktiga människor?
[9] Ty han säger: ”Det gagnar inte en människa att hålla sig väl med Gud.”
[10] Lyssna därför på mig, ni förståndiga män! Skulle Gud begå någon orätt, skulle den Allsmäktige göra något orättfärdigt?
[11] Nej, han vedergäller en människa efter hennes gärningar och ger åt var och en efter hennes vandel.
[12] Gud gör sannerligen inget orätt, den Allsmäktige förvränger ej rätten.
[13] Vem satte honom att ta hand om jorden, vem lade hela världen på honom?
[14] Om han bara tänkte på sig själv och tog tillbaka sin ande, sin livsfläkt,
[15] då skulle allt levande förgås och människorna vända åter till stoft.
[16] Har du insikt, så hör detta, lyssna till vad jag säger.
[17] Skall den härska som hatar rättvisa? Eller fördömer du den störste i rättfärdighet,
[18] han som säger till en kung: ”Du usling!” och till en furste: ”Du ogudaktige!”,
[19] han som inte är partisk för furstar, som inte aktar den rike mer än den fattige, ty alla är de hans händers verk?
[20] De dör plötsligt, mitt i natten. Folk bävar och förgås, de mäktiga rycks bort men inte genom människohand.
[21] Ty Guds ögon följer var mans vägar, och han ser alla hans steg.
[22] Det finns inget mörker och ingen djup skugga där ogärningsmän kan gömma sig.
[23] Gud behöver inte ge akt på en människa länge, innan hon kan ställas till doms inför honom.
[24] Han krossar mäktiga män utan rannsakning och insätter andra i deras ställe.
[25] Ja, han känner deras gärningar, han störtar dem om natten och de krossas.
[26] Han straffar dem som förbrytare, öppet, inför människors åsyn,
[27] eftersom de vek av ifrån honom och inte gav akt på alla hans vägar.
[28] Det fick de fattiga att ropa till honom, och han hörde de nödställdas klagan.
[29] När han är tyst, vem kan då fördöma? När han döljer sitt ansikte, vem kan då se honom? Det må gälla ett folk eller en enskild människa.
[30] Han låter inga gudlösa regera eller bli snaror för folket.
[31] Har någon sagt till Gud: ”Jag tar mitt straff, jag vill inte synda mer.
[32] Lär mig du vad jag inte ser. Har jag gjort orätt vill jag inte göra så mer.”
[33] Skall Gud vedergälla efter din önskan, du som har förkastat honom? Du måste välja, inte jag. Säg vad du menar!
[34] Kloka män skall säga, visa män som lyssnar till mig:
[35] ”Job talar utan insikt, hans ord är utan visdom.”
[36] Job må prövas till det yttersta, ty han försvarar sig som ogärningsmän.
[37] Han lägger uppror till sin synd, han klappar händerna mot oss och hopar sina ord mot Gud.