[1] Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
[2] Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
[3] Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
[4] Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
[5] Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
[6] Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
[7] Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
[8] Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
[9] När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
[10] Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
[11] Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
[12] Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
[13] På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
[14] Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
[15] Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
[16] När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
[17] Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
[18] Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
[19] Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
[20] ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
[21] På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
[22] Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
[23] Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
[24] Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
[25] På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.