[1] Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
[2] Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
[3] Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
[4] Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
[5] Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
[6] Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
[7] Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
[8] För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
[9] men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
[10] Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
[11] ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
[12] I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
[13] därför tänker du: “Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
[14] Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.”
[15] Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
[16] de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
[17] de män som sade till Gud: “Vik ifrån oss”, ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
[18] Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
[19] De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
[20] “Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.”
[21] Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
[22] Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
[23] Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
[24] Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
[25] så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
[26] Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
[27] När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
[28] Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
[29] Om de leda mot djupet och du då beder: “Uppåt!”, så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
[30] Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.