[1] Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
[2] De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
[3] HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
[4] En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
[5] Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
[6] Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
[7] De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
[8] De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
[9] En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
[10] Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
[11] Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan!
[12] Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
[13] Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
[14] Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
[15] Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
[16] Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
[17] Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
[18] En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
[19] Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
[20] En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
[21] I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
[22] Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
[23] En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
[24] Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere.
[25] Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
[26] För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
[27] Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
[28] Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
[29] HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
[30] En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
[31] Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
[32] Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
[33] HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.