[1] En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
[2] Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
[3] Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
[4] Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
[5] Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
[6] Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
[7] Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
[8] Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
[9] De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
[10] Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
[11] Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
[12] Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
[13] Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
[14] Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
[15] Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
[16] Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
[17] En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
[18] Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
[19] Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
[20] Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
[21] Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
[22] Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
[23] De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
[24] Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
[25] Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.