[1] Hör detta, ni av Jakobs hus, ni som är uppkallade efter Israels namn ni som svär vid Herrens namn och bekänner er till Israels Gud, men inte i sanning och rättfärdighet.
[2] För de kallar sig efter den heliga staden och stöder sig på Israels Gud, vars namn är Herren Sebaot.
[3] Det som har hänt förut, det har jag förkunnat Det var förutsagt av min mun, jag lät er höra om det. Plötsligt satte jag det i verket, och det inträffade.
[4] Eftersom jag visste att du är hård, med en nacke av järn och en panna av koppar,
[5] förkunnade jag det för längesedan. Innan det hände lät jag dig höra om det, för att du inte skulle kunna säga: "Min avgud har gjort det, min skurna och gjutna gudabild har befallt det."
[6] Du har hört det, och nu ser du alltsammans. Vill ni inte erkänna det? Nu låter jag dig höra om nya ting, fördolda ting
[7] Först nu har de skapats, inte förr. Du har inte hört om dem förrän i dag, för att du inte skulle kunna säga: "Det visste jag redan."
[8] Du fick varken höra eller veta det, på den tiden var dina öron inte öppnade. Jag visste ju hur trolös du var, att du kallades syndare
[9] Men för mitt namns skull håller jag tillbaka min vrede, för min äras skull är jag tålmodig så att du inte blir utrotad.
[10] Se, jag har luttrat dig, men inte fått något silver. Jag har prövat dig i lidandets ugn.
[11] För min egen skull, för min egen skull gör jag det, för hur skulle jag kunna låta mitt namn bli ohelgat? Jag ger inte min ära åt någon annan.
[12] Hör på mig, Jakob, du Israel som jag har kallat. Jag Är. Jag är den förste,
[13] Min hand har lagt jordens grund, min högra hand har spänt ut himlen. Jag kallade på dem, då stod de där.
[14] Samla er, ni alla, och hör: Vem av de andra har förutsagt detta, att mannen som Herren älskar ska utföra hans vilja mot Babel och vara hans arm mot kaldeerna?
[15] Jag, jag har talat det, jag har också kallat honom. Jag har fört honom fram, och han ska ha framgång
[16] Kom till mig och hör detta: Från första stund har jag talat helt öppet. När tiden kom att det skulle ske, då var jag där. Och nu har Herren Gud sänt mig och sin Ande.
[17] Så säger Herren din återlösare, Israels Helige: Jag är Herren din Gud som lär dig vad nyttigt är, som leder dig på vägen du ska vandra.
[18] Tänk om du hade lyssnat på mina bud! Då skulle din frid bli som en flod och din rätt
[19] Dina barn skulle bli som sanden, din livsfrukt som de oräkneliga sandkornen. Deras namn skulle aldrig utrotas eller utplånas ur min åsyn.
[20] Dra ut från Babel, fly från kaldeerna! Förkunna det med fröjderop, ropa ut det, för ut det till jordens ände, säg: "Herren har återlöst
[21] De led ingen törst när han förde dem genom öknarna, för han lät vatten strömma fram ur klippan åt dem. Han klöv klippan så att vatten flödade."
[22] Det finns ingen frid för de ogudaktiga, säger Herren.