[1] Se, en kung ska regera i rättfärdighet, furstar ska styra med rättvisa.
[2] En man ska vara som en tillflykt i stormen, som ett skydd mot störtskuren, som vattenbäckar i en ödemark, som skuggan av en väldig klippa i ett törstigt land.
[3] De som har ögon att se med ska inte vara förblindade, de som har öron att höra med ska lyssna.
[4] De obetänksammas hjärtan ska förstå kunskap, och de stammandes tunga ska tala flytande och klart.
[5] Dåren ska då inte mer kallas ädel, girigbuken inte kallas generös.
[6] För en dåre talar dårskap, hans hjärta gör det som är orätt, så att han handlar ogudaktigt och sprider villoläror Han svälter ut den hungriges själ och hindrar den törstige
[7] Girigbukens vapen är onda, han tänker ut ondskefulla planer för att fördärva de betryckta med lögnaktiga ord och den fattige när han vädjar om rättvisa.
[8] Men den ädle tänker ädla tankar, han står fast vid det som är ädelt.
[9] Ni kvinnor som är så säkra, res er upp och hör min röst! Ni självsäkra döttrar, lyssna till mina ord!
[10] När dagar lagts till år ska ni darra, ni som är så sorglösa, för vinskörden uteblir, ingen fruktskörd kommer mer.
[11] Bäva, ni säkra, darra, ni sorglösa, lägg av era kläder och blotta er, bär säcktyg runt era höfter!
[12] Slå er mot brösten och klaga över de vackra fälten, över de fruktbara vinstockarna,
[13] över mitt folks åkrar där törne och tistel skjuter upp, över glädjens alla boningar i den yra staden.
[14] För palatset blir övergivet, den folkrika staden lämnas öde. Ofelhöjden med tornet förvandlas till grotthålor för evigt, till glädje för vildåsnor och bete för hjordar –
[15] tills Anden från höjden blir utgjuten över oss och öknen blir ett bördigt fält, och det bördiga fältet
[16] Då ska rätten ta sin boning i öknen, rättfärdigheten bo på det bördiga fältet.
[17] Rättfärdighetens frukt ska vara frid, och rättfärdighetens verk vara ro och trygghet för evigt.
[18] Mitt folk ska bo i fridfulla hem, i trygga boningar och på säkra viloplatser.
[19] Men hagel ska falla när skogen fälls, och staden ska bli djupt ödmjukad.
[20] Lyckliga är ni som kan så vid alla vatten och låta oxen och åsnan fritt ströva omkring.