[1] De ogudaktiga flyr fast ingen förföljer dem, de rättfärdiga är trygga som unga lejon.
[2] Ett land i uppror får många herrar, men genom en klok och förståndig man skapas varaktig ordning.
[3] En fattig herre som förtrycker de fattiga är ett regn som förstör i stället för att ge bröd.
[4] De som överger lagen prisar de ogudaktiga, de som håller lagen går till strids mot dem.
[5] Onda människor förstår inte vad rätt är, de som söker HERREN förstår allt.
[6] Bättre vara fattig och vandra oförvitligt än rik och gå krokiga vägar.
[7] Förståndig är den son som tar vara på lagen, den som umgås med frossare drar skam över sin far.
[8] Den som förökar sin förmögenhet genom ocker och räntor samlar åt en som förbarmar sig över de fattiga.
[9] Om någon vänder bort sitt öra och ej vill höra lagen, då är också hans bön en styggelse.
[10] Den som leder de rättsinniga vilse in på en ond väg, han faller själv i sin grop, men de oförvitliga får det goda till arvedel.
[11] En rik man är vis i egna ögon, en fattig med insikt genomskådar honom.
[12] När de rättfärdiga triumferar är härligheten stor, när de ogudaktiga kommer till makten, får man leta efter människor.
[13] Den som döljer sina överträdelser går det ej väl, den som bekänner och överger dem får barmhärtighet.
[14] Salig är den människa som alltid fruktar Gud, den som förhärdar sitt hjärta faller i olycka.
[15] Som ett rytande lejon och en anfallande björn är en ogudaktig härskare över ett fattigt folk.
[16] En furste som saknar förstånd använder mycket våld, den som hatar orätt vinning får leva länge.
[17] En människa tyngd av blodskuld blir flykting ända till sin grav, ingen får hjälpa en sådan.
[18] Den som lever oförvitligt blir räddad, den som i falskhet går dubbla vägar faller på en av dem.
[19] Den som brukar sin åker får bröd så det räcker, den som jagar efter fåfängliga ting mättas med armod.
[20] En pålitlig man får mycken välsignelse, den som snabbt vill bli rik blir ej ostraffad.
[21] Att vara partisk är inte rätt, men mången gör orätt för en bit bröd.
[22] Den missunnsamme strävar efter ägodelar, han förstår inte att brist skall drabba honom.
[23] Den som tillrättavisar en människa får uppskattning efteråt, mer än den som kommer med smicker.
[24] Den som plundrar sin far och mor och säger: ”Det är ingen synd”, han är fördärvarens stallbroder.
[25] Den snikne uppväcker träta, den som litar på HERREN blir rikligen mättad.
[26] Den som förlitar sig på sitt hjärta är en dåre, den som vandrar i vishet blir räddad.
[27] Den som ger åt den fattige skall inget sakna, den som blundar drabbas av mycken förbannelse.
[28] När de ogudaktiga tar makten gömmer sig folk, när de förgås blir de rättfärdiga många.