[1] Ett mjukt svar stillar vrede, sårande ord väcker harm.
[2] De visas tunga ger god kunskap, dårars mun flödar av oförnuft.
[3] Herrens ögon är överallt, de vakar över både onda och goda.
[4] En läkande tunga är ett livets träd, en falsk tunga ger hjärtesår.
[5] Dåren föraktar sin fars fostran, klok är den som tar vara på tillrättavisning.
[6] Den rättfärdiges hus rymmer stor rikedom, men den gudlöses vinst för med sig bekymmer.
[7] De visas läppar sprider kunskap, men så gör inte dårarnas hjärtan.
[8] De gudlösas offer är avskyvärda för Herren, de ärligas bön behagar honom.
[9] Herren avskyr den gudlöses väg, men han älskar den som strävar efter rättfärdighet.
[10] Fostran är något ont för den som överger vägen, men den som hatar tillrättavisning måste dö.
[11] Dödsriket och avgrunden ligger öppna för Herren, hur mycket mer då människors hjärtan!
[12] Hånaren ogillar tillrättavisning, till de visa vill han inte gå.
[13] Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, hjärtesorg ger modlöshet.
[14] Den förståndiges hjärta söker kunskap, dårars mun närs av dårskap.
[15] Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett glatt hjärta har ständig fest.
[16] Bättre ha lite med vördnad för Herren än stora skatter med oro.
[17] Bättre ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
[18] En hetlevrad man skapar gräl, den tålmodige stillar tvisten.
[19] Den lates stig är spärrad av törne, de ärliga har en banad väg.
[20] En vis son gläder sin far, en dåre föraktar sin mor.
[21] Den vettlöse har sin glädje i dårskap, den förståndige går sin väg rakt fram.
[22] Där samråd saknas slår planerna fel, med många rådgivare lyckas de.
[23] Man blir glad när man kan ge svar, hur gott är inte ett ord i rätt tid!
[24] Den förståndige vandrar livets väg uppåt för att undvika dödsriket där nere.
[25] Herren river den högmodiges hus men låter änkans gränssten stå fast.
[26] För Herren är ondskans planer avskyvärda, men milda ord är rena.
[27] Den som söker oärlig vinst drar olycka över sin familj, men den som hatar mutor får leva.
[28] Den rättfärdiges hjärta svarar med eftertanke, de gudlösas mun flödar av ondska.
[29] Herren är fjärran från de gudlösa, men han hör de rättfärdigas bön.
[30] En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap ger märg åt benen.
[31] Den som lyssnar till livets tillrättavisning får bo bland de visa.
[32] Den som avvisar fostran föraktar sitt liv, den som lyssnar på tillrättavisning får förstånd.
[33] Vördnad för Herren fostrar till vishet, ödmjukhet går före ära.