[1] Detta är Salomos ordspråk: En vis son gläder sin far, en dåraktig son är en sorg för sin mor.
[2] Oärlig vinst är till ingen nytta, men rättfärdighet räddar från döden.
[3] Herren låter inte en rättfärdig själ hungra, men han avvisar de ondas begär.
[4] Lat hand gör fattig man, flitig hand ger rikedom.
[5] En klok son samlar om sommaren, en odåga till son sover i skördetid.
[6] Välsignelser vilar på den rättfärdiges huvud, de gudlösas mun gömmer på våld.
[7] Den rättfärdiges minne blir till välsignelse, de gudlösas namn multnar bort.
[8] Ett vist hjärta tar emot tillsägelser, dårens läppar leder till fall.
[9] Den som lever hederligt lever trygg, den som går krokiga vägar blir avslöjad.
[10] Den som blinkar med ögonen vållar smärta, dårens läppar leder till fall.
[11] Den rättfärdiges mun är en källa till liv, de gudlösas mun gömmer på våld.
[12] Hat skapar gräl, kärlek skyler alla synder.
[13] Vishet finner man på den klokes läppar, riset är till för den vettlöses rygg.
[14] De visa sparar på kunskap, dårens mun bjuder in olycka.
[15] Den rikes välstånd är hans fasta borg, de armas fattigdom deras fördärv.
[16] Den rättfärdiges arbete leder till liv, den gudlöses vinst leder till synd.
[17] Att ta vara på förmaning är vägen till livet, den som föraktar tillrättavisning leder andra vilse.
[18] Den som döljer hat har falska läppar, den som sprider förtal är en dåre.
[19] Där orden är många uteblir inte synd, klok är den som styr sina läppar.
[20] Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, de gudlösas hjärtan har ringa värde.
[21] Den rättfärdiges läppar ger näring åt många, dårar dör av brist på förstånd.
[22] Herrens välsignelse ger rikedom, egen möda tillför inget.
[23] Dårens glädje är att göra det skamliga, den förståndiges glädje är visheten.
[24] Den gudlöse drabbas av det han fruktar, de rättfärdiga får vad de önskar.
[25] När stormen kommer är det slut med den gudlöse, men den rättfärdige har en evig grund.
[26] Som syra för tänderna och rök för ögonen är den late för den som skickar honom.
[27] Att vörda Herren förlänger livet, men de gudlösas år förkortas.
[28] De rättfärdigas väntan leder till glädje, de gudlösas hopp blir till intet.
[29] Herrens väg är den ärliges värn men förbrytares fördärv.
[30] Den rättfärdige ska aldrig vackla, men de gudlösa får inte bo i landet.
[31] Den rättfärdiges mun flödar av vishet, men en falsk tunga skärs av.
[32] Den rättfärdiges läppar vet vad som är välbehagligt, de gudlösas mun förvränger allt.