[1] Ty se, Herren, HERREN Sebaot skall taga bort ifrån Jerusalem och Juda allt slags stöd och uppehälle—all mat till uppehälle och all dryck till uppehälle—
[2] hjältar och krigsmän, domare och profeter, spåmän och äldste,
[3] underhövitsmän och högtuppsatta män, rådsherrar och slöjdkunnigt folk och män som äro förfarna i besvärjelsekonst.
[4] Och jag skall giva dem ynglingar till furstar, och barnsligt självsvåld skall få råda över dem.
[5] Av folket skall den ene förtrycka den andre, var och en sin nästa; den unge skall sätta sig upp mot den gamle, den ringe mot den högt ansedde.
[6] När då så sker, att någon fattar tag i en annan i hans faders hus och säger: “Du äger en mantel, du skall bliva vår styresman; tag du hand om detta vacklande rike”—
[7] då skall denne svara och säga: “Jag kan icke skaffa bot; i mitt hus finnes varken bröd eller mantel. Mig skolen I icke sätta till styresman över folket.”
[8] Ty Jerusalem vacklar, och Juda faller, då de nu med sitt tal och sina gärningar stå emot HERREN och äro gensträviga mot hans härlighets blickar.
[9] Deras uppsyn vittnar emot dem; och likasom Sodoms folk bedriva de sina synder uppenbart och dölja dem icke. Ve över deras själar, ty själva hava de berett sig olycka!
[10] Om den rättfärdige mån I tänka att det skall gå honom väl, ty sådana skola äta sina gärningars frukt.
[11] Men ve över den ogudaktige! Honom skall det gå illa, ty efter hans gärningar skall hans vedergällning bliva.
[12] Mitt folks behärskare är ett barn, och kvinnor råda över det. Mitt folk, dina ledare föra dig vilse och fördärva den väg, som du skulle gå.
[13] Men HERREN står redo att gå till rätta, han träder fram för att döma folken;
[14] HERREN vill gå till doms med sitt folks äldste och med dess furstar. “I haven skövlat vingården; rov från de fattiga är i edra hus.
[15] Huru kunnen I så krossa mitt folk och söndermala de fattiga?” Så säger Herren, HERREN Sebaot.
[16] Och HERREN säger: Eftersom Sions döttrar äro så högmodiga, och gå med rak hals och spela med ögonen, och gå där och trippa och pingla med sina fotringar,
[17] därför skall Herren låta Sions döttrars hjässor bliva fulla av skorv, och HERREN skall blotta deras blygd.
[18] På den dagen skall Herren taga bort all deras ståt: fotringar, pannband och halsprydnader,
[19] örhängen, armband och slöjor,
[20] huvudprydnader, fotstegskedjor, gördlar, luktflaskor och amuletter,
[21] fingerringar och näsringar,
[22] högtidsdräkter, kåpor, mantlar och pungar,
[23] speglar, fina linneskjortor, huvudbindlar och flor.
[24] Och där skall vara stank i stället för vällukt, rep i stället för bälte, skalligt huvud i stället för krusat hår, hölje av säcktyg i stället för högtidsmantel, märken av brännjärn i stället för skönhet.
[25] Dina män skola falla för svärd och dina hjältar i krig:
[26] hennes portar skola klaga och sörja, och övergiven skall hon sitta på marken.