[1] Ve dig, du Efraims druckna mäns stolta krona, du hans strålande härlighets vissnande blomster på bergshjässan ovan de vinberusades bördiga dal!
[2] Se, från Herren kommer en som är stark och väldig, lik en hagelskur, en förödande storm, lik en störtskur med väldiga, översvämmande vatten, som slår allt till jorden med mat.
[3] Under fötterna bliver den då trampad, Efraims druckna mäns stolta krona.
[4] Och det går med hans strålande härlighets vissnande blomma på bergshjässan ovan den bördiga dalen, såsom det går med ett fikon därnere, ett som har mognat före sommarskörden: så snart någon får syn därpå, slukar han det, medan han ännu har det i sin hand.
[5] På den tiden skall HERREN Sebaot bliva en härlig krona och en strålande krans för kvarlevan av sitt folk;
[6] och han skall bliva en rättens ande för den som skipar rätt, och en starkhetsmakt för dem som driva fienden på porten.
[7] Men också här raglar man av vin, stapplar man av starka drycker; både präster och profeter ragla av starka drycker, de äro överlastade av vin, de stappla av starka drycker; de ragla, när de profetera, de vackla, när de skipa rätt.
[8] Ja, alla bord äro fulla av vämjeliga spyor, ingen ren fläck finnes.
[9] — “Vem är det då han vill lära förstånd, och vem skall han få att giva akt på sin predikan? Äro vi då nyss avvanda från modersmjölken, nyss tagna från modersbröstet?
[10] Det är ju gnat på gnat, gnat på gnat, prat på prat, prat på prat, litet här, litet där!”
[11] — Ja väl, genom stammande läppar och på ett främmande tungomål skall han tala till detta folk,
[12] han som en gång sade till dem: “Här är vilostaden, låten den trötte få vila; här är vederkvickelsens ort.” Men sådant ville de icke höra.
[13] Så skall då HERRENS ord bliva för dem “gnat på gnat, gnat på gnat, prat på prat, prat på prat, litet här, litet där”. Och så skola de, bäst de gå där, falla baklänges och krossas, varda snärjda och fångade.
[14] Hören därför HERRENS ord, I bespottare, I som råden över folket här i Jerusalem.
[15] Eftersom I sägen: “Vi hava slutit ett förbund med döden, med dödsriket hava vi ingått ett fördrag; om ock gisslet far fram likt en översvämmande flod, skall det icke nå oss, ty vi hava gjort lögnen till vår tillflykt och falskheten till vårt beskärm”,
[16] därför säger Herren, HERREN så: Se, jag har lagt i Sion en grundsten, en beprövad sten, en dyrbar hörnsten, fast grundad; den som tror på den behöver icke fly.
[17] Och jag skall låta rätten vara mätsnöret och rättfärdigheten sänklodet. Och hagel skall slå ned eder lögntillflykt, och vatten skall skölja bort edert beskärm.
[18] Och edert förbund med döden skall bliva utplånat, och edert fördrag med dödsriket skall icke bestå; när gisslet far fram likt en översvämmande flod, då solen I varda nedtrampade.
[19] Så ofta det far fram, skall det träffa eder; ty morgon efter morgon skall det fara fram, ja, både dag och natt. Idel förskräckelse bliver det, när I måsten akta på den predikan.
[20] Ty sängen bliver då för kort att sträcka ut sig på och täcket för knappt att svepa in sig i.
[21] Ty HERREN skall stå upp likasom på Perasims berg, och han skall låta se sin vrede likasom i Gibeons dal. Han skall utföra sitt verk, ett sällsamt verk; han skall förrätta sitt arbete, ett förunderligt arbete.
[22] Så hören nu upp med eder bespottelse, för att edra band ej må bliva än hårdare; ty om förstöring och oryggligt besluten straffdom över hela jorden har jag hört från Herren, HERREN Sebaot.
[23] Lyssnen och hören min röst, akten härpå och hören mitt tal.
[24] När åkermannen vill så, plöjer han då beständigt och hackar upp och harvar sin mark?
[25] Nej, fastmer: sedan han har jämnat fältet, strör han ju där svartkummin och kastar dit kryddkummin och sår vete i rader och korn på dess särskilda plats och spält i kanten.
[26] Ty hans Gud har undervisat honom och lärt honom det rätta sättet.
[27] Man tröskar ju ej heller svartkummin med tröskvagn och låter ej vagnshjul gå över kryddkummin, utan klappar ut svartkummin med stav och kryddkummin med käpp.
[28] Och brödsäden, tröskar man sönder den? Nej, man plägar icke oavlåtligt tröska den och driva sina vagnshjul och hästar däröver; man vill ju icke tröska sönder den.
[29] Också detta kommer från HERREN Sebaot; han är underbar i råd och stor i vishet.