Skip to content
Opens in a new window
Listen to this chapter • 6:37

[1] Jesus berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid ska be utan att tröttna:

[2] "I en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor.

[3] I samma stad fanns en änka som kom till honom gång på gång och sade: Ge mig rätt mot min motpart!

[4] En tid ville han inte, men sedan sade han till sig själv: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för människor

[5] ska jag ändå ge den här änkan rätt, eftersom hon är så besvärlig. Annars pinar hon till slut livet ur mig med sitt springande."

[6] Och Herren sade: "Hör vad den orättfärdige domaren säger.

[7] Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda som ropar till honom dag och natt? Han lyssnar tålmodigt till dem.

[8] Jag säger er: Han ska snart skaffa dem rätt. Men ska Människosonen finna tron på jorden när han kommer?"

[9] För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra berättade Jesus också denna liknelse:

[10] "Två personer gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre tullindrivare.

[11] Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor: roffare, brottslingar, äktenskapsbrytare eller som den där tullindrivaren.

[12] Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag får in.

[13] Men tullindrivaren stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen, utan slog sig mot bröstet och bad: Gud, förlåt en syndare som mig.

[14] Jag säger er: Han gick hem rättfärdig, inte den andre. Var och en som upphöjer sig ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd."

[15] Man bar också fram spädbarn till Jesus för att han skulle röra vid dem. När lärjungarna såg det, visade de bort dem.

[16] Men Jesus kallade dem till sig och sade: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de.

[17] Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in."

[18] En högt uppsatt man frågade Jesus: "Gode Mästare! Vad ska jag göra för att få evigt liv?"

[19] Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud.

[20] Buden kan du: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte mörda. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Hedra din far och din mor."

[21] Mannen sade: "Allt det har jag hållit sedan jag var ung."

[22] När Jesus hörde det, sade han till honom: "Ett fattas fortfarande för dig. Sälj allt du äger och dela ut till de fattiga. Då kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig."

[23] När mannen hörde detta blev han djupt bedrövad, för han var mycket rik.

[24] Jesus såg att han var bedrövad och sade: "Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!

[25] Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."

[26] De som hörde det sade: "Vem kan då bli frälst?"

[27] Han svarade: "Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud."

[28] Då sade Petrus: "Vi har lämnat det vi hade och följt dig."

[29] Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Var och en som har lämnat hus eller hustru eller syskon eller föräldrar eller barn för Guds rike

[30] ska få mångdubbelt igen redan i den här världen, och sedan evigt liv i den kommande världen."

[31] Jesus tog de tolv åt sidan och sade till dem: "Se, vi går upp till Jerusalem, och allt som är skrivet om Människosonen genom profeterna ska gå i uppfyllelse.

[32] Han ska utlämnas åt hedningarna, och de ska håna och skymfa honom, spotta på honom,

[33] gissla honom och döda honom. Och på tredje dagen ska han uppstå."

[34] Men lärjungarna förstod ingenting av detta. Det var fördolt för dem, och de fattade inte vad han menade.

[35] När Jesus närmade sig Jeriko satt en blind man vid vägen och tiggde.

[36] Han hörde folk gå förbi och frågade vad som hände.

[37] Man berättade för honom att Jesus från Nasaret gick förbi,

[38] och då ropade han: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!"

[39] De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han ropade bara ännu mer: "Davids son, förbarma dig över mig!"

[40] Jesus stannade och befallde att mannen skulle ledas fram till honom. När han kom närmare frågade Jesus:

[41] "Vad vill du att jag ska göra för dig?" Han svarade: "Herre, gör så att jag kan se igen!"

[42] Jesus sade till honom: "Du får din syn. Din tro har frälst dig."

[43] Genast kunde han se, och han följde Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det prisade Gud.

Lukasevangeliet — Chapters