[1] Redan tidigt på morgonen fattade översteprästerna sitt beslut tillsammans med de äldste och de skriftlärda, hela Stora rådet. De band Jesus och förde bort honom och utlämnade honom åt Pilatus.
[2] Pilatus frågade honom: ”Är du judarnas konung?” Jesus svarade: ”Du säger det själv.”
[3] Och översteprästerna anklagade honom häftigt.
[4] Pilatus frågade honom på nytt: ”Svarar du ingenting? Du hör hur mycket de anklagar dig.”
[5] Men Jesus svarade inte längre, och det förvånade Pilatus.
[6] Vid högtiden brukade Pilatus frige en fånge, en som de begärde.
[7] Där fanns nu en man som hette Barabbas. Han satt fängslad tillsammans med andra upprorsmän som hade begått mord under oroligheterna.
[8] När folket kom fram och begärde att få vad han brukade bevilja dem,
[9] svarade Pilatus: ”Vill ni att jag skall frige judarnas konung?”
[10] Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade utlämnat honom.
[11] Men översteprästerna hetsade folket till att begära att han i stället skulle frige Barabbas.
[12] Pilatus frågade dem än en gång: ”Vad skall jag då göra med honom som ni kallar judarnas konung?”
[13] De skrek: ”Korsfäst honom!”
[14] Pilatus frågade dem: ”Vad har han då gjort för ont?” Men de skrek ännu högre: ”Korsfäst honom!”
[15] Och då Pilatus ville göra folket till viljes, frigav han Barabbas, men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
[16] Soldaterna förde nu in Jesus på gården, det vill säga residenset, och kallade samman hela vaktstyrkan.
[17] De klädde på honom en purpurmantel och flätade en törnekrona och satte den på honom.
[18] Sedan hälsade de honom: ”Leve judarnas konung!”
[19] Och de slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och böjde knä och tillbad honom.
[20] Och när de hade hånat honom, tog de av honom purpurmanteln och klädde på honom hans egna kläder. Sedan förde de ut honom att korsfästas.
[21] Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus far, kom just in från landet. Honom tvingade de att bära Jesu kors.
[22] Och de förde Jesus till Golgata, det betyder Huvudskalleplatsen.
[23] De försökte ge honom vin tillsatt med myrra, men han tog inte emot det.
[24] Och de korsfäste honom och delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem.
[25] Det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.
[26] På anslaget stod vad han var anklagad för: ”Judarnas konung”.
[27] Tillsammans med honom korsfäste de två rövare, den ene på hans högra sida, den andre på hans vänstra.
[29] De som gick förbi hånade honom och skakade på huvudet och sade: ”Se på den! Han som skulle bryta ner templet och bygga upp det igen på tre dagar!
[30] Hjälp dig själv och stig ner från korset!”
[31] På samma sätt gjorde översteprästerna och de skriftlärda narr av honom och sade: ”Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa.
[32] Messias, Israels konung, han borde nu stiga ner från korset, så att vi får se det och tro!” Också de som var korsfästa tillsammans med honom smädade honom.
[33] Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker som varade till nionde timmen.
[34] Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: ”Eloi, Eloi, lema sabaktani?” Det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”
[35] Några som stod där hörde det och sade: ”Hör, han ropar på Elia!”
[36] En av dem sprang då och fyllde en svamp med ättikvin, fäste den runt ett spö och gav honom att dricka och sade: ”Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom.”
[37] Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan.
[38] Då brast förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ner.
[39] När officeren som stod mitt emot honom såg att han gav upp andan på ett sådant sätt, sade han: ”Den mannen var verkligen Guds Son.”
[40] På avstånd stod även kvinnor och såg på. Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, samt Salome.
[41] De hade följt Jesus och tjänat honom, när han var i Galileen. Där var också många andra kvinnor som hade gått upp till Jerusalem tillsammans med honom.
[42] Det var redan kväll, och eftersom det var tillredelsedag, dagen före sabbaten,
[43] kom Josef från Arimatea dit, en högt ansedd rådsherre som också han väntade på Guds rike. Han tog mod till sig och gick in till Pilatus och bad att få Jesu kropp.
[44] Pilatus blev förvånad över att Jesus redan var död och kallade till sig officeren och frågade honom, om Jesus redan hade dött.
[45] När han fick veta det av officeren, lät han Josef få den döda kroppen.
[46] Josef köpte då ett linnetyg, tog ner honom och svepte honom i linnetyget och lade honom i en grav, som var uthuggen i klippan. Sedan rullade han en sten för ingången till graven.
[47] Maria från Magdala och Maria, Joses mor, såg var han blev lagd.