[1] Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son.
[2] Så står det skrivet hos profeten Jesaja: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig.
[3] En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom!
[4] Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse.
[5] Och hela Judeen och alla Jerusalems invånare kom ut till honom och bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan.
[6] Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung.
[7] Han förkunnade: ”Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värd att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar.
[8] Jag döper er med vatten, men han skall döpa er i den helige Ande.”
[9] Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt i Jordan av Johannes.
[10] Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva.
[11] Och en röst kom från himlen: ”Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje.”
[12] Genast förde Anden honom ut i öknen,
[13] och han vistades i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Där levde han bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.
[14] Sedan Johannes hade blivit fängslad, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium.
[15] Han sade: ”Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. Omvänd er och tro evangelium!”
[16] När han gick längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas kasta ut nät i sjön, för de var fiskare.
[17] Jesus sade till dem: ”Följ mig, så skall jag göra er till människofiskare.”
[18] Genast lämnade de näten och följde honom.
[19] Då han kom lite längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes, där de satt i båten och gjorde i ordning sina nät.
[20] Strax kallade han på dem, och de lämnade sin far Sebedeus och hans daglönare kvar i båten och följde Jesus.
[21] De kom till Kapernaum, och när det blev sabbat gick han till synagogan och undervisade.
[22] Folket häpnade över hans lära, ty han undervisade dem med auktoritet och inte som de skriftlärda.
[23] Och se, i deras synagoga fanns nu en man som hade en oren ande, och han skrek:
[24] ”Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.”
[25] Men Jesus sade strängt till anden: ”Tig och far ut ur honom!”
[26] Den orene anden ryckte i mannen och skrek och for ut ur honom.
[27] Alla blev förskräckta och frågade varandra: ”Vad är detta? En ny lära med sådan makt. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom.”
[28] Och ryktet om honom spred sig genast överallt i hela Galileen.
[29] Så snart de kommit ut ur synagogan, gick de till Simons och Andreas hus tillsammans med Jakob och Johannes.
[30] Simons svärmor låg sjuk i feber, och de talade genast med Jesus om henne.
[31] Han gick fram, tog hennes hand och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.
[32] På kvällen, när solen hade gått ner, förde man till honom alla som var sjuka och besatta.
[33] Hela staden var samlad utanför dörren.
[34] Han botade många som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar och tillät dem inte att tala, eftersom de visste vem han var.
[35] Tidigt på morgonen, medan det var mörkt, steg Jesus upp och gick till en enslig plats och bad där.
[36] Simon och de som var med honom skyndade efter,
[37] och när de fann Jesus sade de till honom: ”Alla söker efter dig.”
[38] Han sade: ”Vi går åt ett annat håll, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har gått ut.”
[39] Och han kom och predikade i deras synagogor i hela Galileen och drev ut de onda andarna.
[40] En spetälsk kom fram till honom och föll på knä och bad: ”Om du vill, så kan du göra mig ren.”
[41] Jesus förbarmade sig över honom, räckte ut handen och rörde vid honom och sade: ”Jag vill. Bli ren!”
[42] Genast försvann spetälskan och han blev ren.
[43] Därefter skickade Jesus bort honom och sade strängt:
[44] ”Se till att du inte talar om detta för någon, men gå och visa dig för prästen och bär fram det offer som Mose har föreskrivit för din rening, som ett vittnesbörd för dem.”
[45] Men mannen gick sin väg och började ivrigt berätta om det som hade hänt och gjorde saken känd vida omkring, så att Jesus inte längre öppet kunde gå in i någon stad utan måste vistas ute i ödemarken. Och det kom folk till honom från alla håll.