[1] Jesus steg i en båt och for över sjön och kom till sin egen stad.
[2] Där förde de till honom en lam man, som låg på en bädd. Och då han såg deras tro, sade han till den lame: ”Var vid gott mod, mitt barn. Dina synder är förlåtna.”
[3] Några skriftlärda tänkte: ”Han hädar.”
[4] Jesus såg deras tankar och sade: ”Varför tänker ni så ont i era hjärtan?
[5] Vilket är lättast att säga: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp och gå?
[6] Men ni skall veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder.” Sedan sade han till den lame: ”Stig upp, ta din bädd och gå hem!”
[7] Då steg mannen upp och gick hem.
[8] När folket såg det, greps de av fruktan och prisade Gud, som hade gett sådan makt åt människor.
[9] Jesus gick vidare och fick se en man som hette Matteus sitta utanför tullhuset. Han sade till honom: ”Följ mig!” Då steg Matteus upp och följde honom.
[10] När Jesus sedan var gäst i hans hem, kom många publikaner och syndare och låg till bords tillsammans med Jesus och hans lärjungar.
[11] Fariseerna fick se det och frågade hans lärjungar: ”Varför äter er mästare med publikaner och syndare?”
[12] Jesus hörde det och sade: ”Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka.
[13] Gå och lär er vad detta ord betyder: Jag vill se barmhärtighet, inte offerd. Ty jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare.”
[14] Sedan kom Johannes lärjungar fram till honom och frågade: ”Varför fastar inte dina lärjungar, när både vi och fariseerna fastar?”
[15] Jesus svarade dem: ”Inte kan väl brudgummens vänner sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men det skall komma dagar när brudgummen tas ifrån dem, och då skall de fasta.
[16] Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel. I så fall skulle den påsatta lappen riva bort ännu mer från manteln och revan bli värre.
[17] Inte heller slår man nytt vin i gamla skinnsäckar. Om man gör det sprängs säckarna, och vinet rinner ut och säckarna förstörs. Nej, nytt vin häller man i nya säckar, så att både vin och säckar bevaras.”
[18] Medan Jesus talade till dem, kom en synagogföreståndare och föll ner för honom och sade: ”Min dotter har just dött. Men kom och lägg din hand på henne, så får hon liv igen.”
[19] Då steg Jesus upp och följde honom, och hans lärjungar gick också med.
[20] Och se, en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.
[21] Hon tänkte: ”Om jag bara får röra vid hans mantel blir jag frisk.”
[22] Jesus vände sig om, och då han fick se henne, sade han: ”Var vid gott mod, min dotter. Din tro har frälst dig.” Och från det ögonblicket var kvinnan botad.
[23] När Jesus kom fram till synagogföreståndarens hus och såg flöjtblåsarna och folkskaran som höll dödsklagan,
[24] sade han: ”Gå härifrån! Den lilla flickan är inte död. Hon sover.” Då hånskrattade de åt honom.
[25] Men så snart folket hade visats ut, gick han in och tog flickans hand, och hon steg upp.
[26] Och ryktet om detta gick ut över hela det området.
[27] Då Jesus gick därifrån, följde två blinda efter honom och ropade: ”Förbarma dig över oss, Davids son!”
[28] Och när han kom hem, gick de fram till honom. Jesus frågade dem: ”Tror ni att jag kan göra detta?” De svarade: ”Ja, Herre.”
[29] Då rörde han vid deras ögon och sade: ”Som ni tror skall det ske med er.”
[30] Och deras ögon öppnades. Jesus sade strängt till dem: ”Se till att ingen får veta detta.”
[31] Men de gick ut och spred ryktet om honom i hela det området.
[32] Medan de var på väg ut, se, då förde man till honom en man som var stum och besatt.
[33] Och när han hade drivit ut den onde anden, talade den stumme. Och folket häpnade och sade: ”Aldrig har man sett något sådant i Israel.”
[34] Men fariseerna sade: ”Det är med hjälp av de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna.”
[35] Jesus gick omkring i alla städer och byar, och han undervisade i deras synagogor och predikade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor.
[36] När han såg folkskarorna, förbarmade han sig över dem, eftersom de var rivna och slagna, som får utan herde.
[37] Och han sade till sina lärjungar: ”Skörden är stor, men arbetarna är få.
[38] Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.”