[1] Då skall himmelriket liknas vid tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen.
[2] Fem av dem var oförståndiga och fem var förståndiga.
[3] De oförståndiga tog sina lampor men tog ingen olja med sig.
[4] De förståndiga tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor.
[5] Då nu brudgummen dröjde, blev de alla sömniga och somnade.
[6] Vid midnatt hördes ett rop: Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt honom.
[7] Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor.
[8] De oförståndiga sade till de förståndiga: Ge oss av er olja! Våra lampor slocknar.
[9] De förståndiga svarade: Den räcker kanske inte både för oss och för er. Gå i stället till dem som säljer och köp.
[10] Men när de hade gått för att köpa kom brudgummen. Och de som stod färdiga gick med honom in till bröllopsfesten, och dörren stängdes.
[11] Sedan kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss!
[12] Men han svarade: Amen säger jag er: Jag känner er inte.
[13] Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag ellertimme han kommer.
[14] Det kommer att bli som när en man skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och lämnade sin förmögenhet åt dem.
[15] En gav han fem talenter, en annan två och en tredje en talent - var och en efter hans förmåga. Sedan gav han sig i väg.
[16] Den som hade fått fem talenter gick genast och satte dem i omlopp och tjänade fem talenter till.
[17] Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till.
[18] Men den som fått en talent gick och grävde ner den i marken och gömde sin herres pengar.
[19] En lång tid därefter kom tjänarnas herre och krävde redovisning av dem.
[20] Den som hade fått fem talenter kom då och lämnade fram fem talenter till och sade: Herre, fem talenter överlämnade du åt mig. Nu har jag tjänat fem till.
[21] Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!
[22] Så kom den som hade fått två talenter fram och sade: Herre, två talenter överlämnade du åt mig. Här är två till som jag har tjänat.
[23] Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!
[24] Också den som hade fått en talent kom fram. Han sade: Herre, jag vet att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut.
[25] Av fruktan för dig gick jag och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.
[26] Hans herre svarade honom: Du onde och late tjänare. Du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut.
[27] Då borde du ha satt in mina pengar i en bank, så att jag hade fått igen det som är mitt med ränta när jag kom.
[28] Ta därför ifrån honom talenten och ge den åt honom som har tio talenter.
[29] Ty var och en som har skall få, och det i överflöd, men den som inget har, från honom skall tas också det han har.
[30] Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där skall man gråta och skära tänder.
[31] När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.
[32] Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja dem från varandra, som en herde skiljer fåren från getterna.
[33] Och fåren skall han ställa på sin högra sida och getterna på den vänstra.
[34] Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse.
[35] Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig.
[36] Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.
[37] Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka?
[38] Och när såg vi dig vara främling och tog emot dig eller naken och klädde dig?
[39] Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig?
[40] Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.
[41] Sedan skall han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar.
[42] Ty jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka.
[43] Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.
[44] Då skall de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig inte?
[45] Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.
[46] Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”