[1] Vakna upp, vakna upp, kläd dig i din styrka, du Sion, kläd dig i din högtidsskrud, du Jerusalem, du heliga stad, ty ingen oomskuren eller oren skall härefter komma in i dig.
[2] Skaka stoftet av dig, stå upp och intag din plats, Jerusalem. Lös banden från din hals, du fångna dotter Sion.
[3] Ty så säger HERREN: Ni har blivit sålda för intet, därför skall ni också utan pengar bli återlösta.
[4] Så säger Herren HERREN: Mitt folk drog i forna dagar ner till Egypten och vistades där som främlingar. Och Assur har förtryckt dem utan orsak.
[5] Vad har jag nu här, säger HERREN, då man har fört bort mitt folk utan skäl? Dess tyranner skränar, säger HERREN, och mitt namn blir ständigt hånat, varje dag.
[6] Därför skall mitt folk lära känna mitt namn, därför skall det på den dagen förstå att jag är den som säger: Se, här är jag!
[7] Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens fotsteg när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning och säger till Sion: ”Din Gud är konung!”
[8] Hör, dina väktare ropar med hög röst, de jublar alla, ty de skall med egna ögon få se HERREN vända tillbaka till Sion.
[9] Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner, ty HERREN tröstar sitt folk, han återlöser Jerusalem.
[10] HERREN uppenbarar sin heliga arm inför alla hednafolkens ögon, alla jordens ändar skall se vår Guds frälsning.
[11] Drag bort! Drag bort! Gå ut därifrån! Rör inte vid något orent! Gå ut från henne, rena er, ni som bär HERRENS kärl.
[12] Ni skall inte gå ut med hast och inte vandra bort som flyktingar, ty HERREN går framför er, och Israels Gud avslutar ert tåg.
[13] Se, min tjänare skall handla vist. Han skall bli hög och upphöjd, ja, mycket hög.
[14] Liksom många häpnade över dig, så skall hans framträdande förvrängas mer än andra mäns och hans gestalt mer än andra människors.
[15] Han skall bestänka många folk. Inför honom kommer kungar att förstummas, ty de får se sådant som aldrig har berättats för dem och lära känna vad de aldrig har hört.