Skip to content
Opens in a new window
Listen to this chapter • 2:44

[1] Vad dina fötter är vackra i sandaler, du furstedotter! Dina höfters rundning är som ett smycke,

[2] Din navel är en rundad skål, må vinet aldrig fattas! Din midja är en vetehög, omgiven av liljor.

[3] Dina bröst är som två killingar, tvillingar av en gasell.

[4] Din hals är som ett elfenbenstorn, dina ögon som dammarna i Heshbon vid Bat-Rabbimsporten. Din näsa är som Libanonstornet som vetter mot Damaskus.

[5] Ditt huvud höjer sig som Karmel, och ditt hårsvall är som purpur. Kungen är fångad i dess lockar.

[6] Vad du är skön och ljuv, du kärlek, så full av njutning!

[7] Din hållning är som palmens, dina bröst som druvklasar.

[8] Jag tänker: Jag vill upp i den palmen, jag vill gripa dess frukt. Låt dina bröst vara som druvklasar, din andedräkt som äppeldoft

[9] och din mun som ljuvaste vin. Vinet rinner rakt ner i min vän och fuktar de slumrandes läppar.

[10] Jag är min väns, och till mig står hans åtrå.

[11] Kom, min vän, vi går ut på fälten och övernattar i byarna.

[12] Vi går tidigt till vingårdarna och ser om vinstocken har fått skott, om knopparna öppnat sig och granatäppelträden Där vill jag ge dig min kärlek.

[13] Kärleksäpplena sprider sin doft, vid våra dörrar finns alla slags härliga frukter, Min vän, jag har sparat dem åt dig.

Höga Visan — Chapters