Skip to content
Opens in a new window
Listen to this chapter • 8:23

[1] Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Några av dem som står här ska inte smaka döden förrän de fått se att Guds rike har kommit med kraft."

[2] Sex dagar därefter tog han med sig Petrus, Jakob och Johannes och förde dem upp på ett högt berg där de var ensamma. Och han förvandlades inför deras ögon.

[3] Hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen tygberedare på jorden kan bleka några kläder.

[4] Och Mose och Elia visade sig för dem och samtalade med Jesus.

[5] Då sade Petrus till Jesus: "Rabbi, det är gott för oss att vara här. Vi kan göra tre hyddor: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia."

[6] Han visste inte vad han skulle säga, så skräckslagna var de.

[7] Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och ur molnet hördes en röst: "Han är min älskade Son. Lyssna till honom!"

[8] Och plötsligt, när de såg sig omkring, såg de inte längre någon där utom Jesus.

[9] På vägen ner från berget befallde han dem att inte berätta för någon vad de hade sett förrän Människosonen uppstått från de döda.

[10] De tog fasta på det ordet och diskuterade med varandra vad som menades med att uppstå från de döda.

[11] Och de frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma?"

[12] Han sade till dem: "Elia kommer först och återupprättar allt. Men hur kan det då stå skrivet om Människosonen att han ska lida mycket och bli föraktad?

[13] Jag säger er: Elia har faktiskt kommit. Och de gjorde med honom som de ville, så som det står skrivet om honom."

[14] När de kom till de andra lärjungarna, såg de mycket folk omkring dem och skriftlärda som diskuterade med dem.

[15] Så snart allt folket fick se Jesus, blev de förundrade och skyndade fram och hälsade på honom.

[16] Han frågade dem: "Vad är det ni diskuterar?"

[17] En i folkskaran svarade honom: "Mästare, jag har kommit till dig med min son som har en stum ande.

[18] Var den än får tag i honom slår den omkull honom, och han tuggar fradga och gnisslar tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, men de kunde inte."

[19] Jesus svarade dem: "Detta släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er? Hur länge ska jag stå ut med er? Hämta honom till mig."

[20] Och de kom med honom till Jesus. Så snart anden fick se honom slet den och ryckte i pojken, och han föll till marken och vred sig och tuggade fradga.

[21] Jesus frågade hans far: "Hur länge har det varit så med honom?" Fadern svarade: "Sedan han var barn.

[22] Ofta har den kastat honom i elden och i vattnet för att ta livet av honom. Men om du kan, så förbarma dig över oss och hjälp oss!"

[23] Jesus sade till honom: "Om du kan? Allt är möjligt för den som tror."

[24] Genast ropade barnets far: "Jag tror. Hjälp min otro!"

[25] Jesus såg att folk strömmade till, och han sade strängt till den orena anden: "Du stumma och döva ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom aldrig mer in i honom!"

[26] Anden skrek och ryckte våldsamt i honom och for ut. Pojken var som livlös, och de flesta sade att han var död.

[27] Men Jesus tog hans hand och reste upp honom, och han stod upp.

[28] När Jesus hade kommit inomhus och lärjungarna var ensamma med honom, frågade de: "Varför kunde inte vi driva ut den?"

[29] Han svarade: "Den sorten kan bara drivas ut med bön."

[30] Sedan gick de vidare därifrån och vandrade genom Galileen. Jesus ville inte att någon skulle få veta det,

[31] eftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade till dem: "Människosonen ska utlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom. Men tre dagar efter sin död ska han uppstå."

[32] Men de förstod inte vad han menade och vågade inte fråga honom.

[33] De kom till Kapernaum. När Jesus nu var hemma, frågade han dem: "Vad var det ni talade om på vägen?"

[34] Men de teg, för på vägen hade de talat med varandra om vem som var den störste.

[35] Jesus satte sig ner, kallade på de tolv och sade till dem: "Om någon vill vara den förste, så ska han vara den siste av alla och allas tjänare."

[36] Sedan tog han ett litet barn och ställde det mitt ibland dem, omfamnade det och sade till dem:

[37] "Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn tar emot mig. Och den som tar emot mig, tar inte emot mig utan honom som har sänt mig."

[38] Johannes sade till Jesus: "Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde oss."

[39] Men Jesus sade: "Hindra honom inte. Ingen som gör en kraftgärning i mitt namn kan sedan genast tala illa om mig.

[40] Den som inte är mot oss är för oss.

[41] Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus – jag säger er sanningen: Han ska inte gå miste om sin lön.

[42] Den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att få en kvarnsten hängd om halsen och bli kastad i havet.

[43] Om din hand förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre att du går in i livet stympad än att du har båda händerna kvar och hamnar i Gehenna, i elden som aldrig slocknar.

[45] Och om din fot förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre att du går in i livet halt än att du har båda fötterna kvar och kastas i Gehenna.

[47] Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre att du går in i Guds rike enögd än att du har båda ögonen kvar och kastas i Gehenna,

[48] där deras mask inte dör och elden inte släcks.

[49] Var och en ska saltas med eld.

[50] Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska ni då få det salt igen? Ha salt i er och håll fred med varandra!"

Markusevangeliet — Chapters