Skip to content
Opens in a new window
Listen to this chapter • 6:10

[1] Detta är Esaus fortsatta historia, det vill säga Edoms.

[2] Esau hade tagit sig hustrur bland Kanaans döttrar: Ada, hetiten Elons dotter, och Oholibama, dotter till Ana och sondotter till hivén Sibon,

[3] samt Basemat, dotter till Ismael och syster till Nebajot.

[4] Ada födde Elifas åt Esau, och Basemat födde Reguel.

[5] Oholibama födde Jeush, Jalam och Kora. Detta var Esaus söner som föddes åt honom i Kanaans land.

[6] Esau tog med sig sina hustrur, sina söner och döttrar och allt sitt husfolk, sin boskap, alla sina dragdjur och all annan egendom som han skaffat sig i Kanaans land och flyttade till ett annat land, bort från sin bror Jakob.

[7] De hade nämligen så mycket ägodelar att de inte kunde bo tillsammans. Landet där de bodde räckte inte till åt dem båda, på grund av deras boskapshjordar.

[8] Esau bosatte sig i Seirs bergsbygd. Esau är densamme som Edom.

[9] Detta är Esaus fortsatta historia. Han blev stamfar till edomiterna i Seirs bergsbygd.

[10] Och detta är namnen på Esaus söner: Elifas, son till Esaus hustru Ada, och Reguel, son till Esaus hustru Basemat.

[11] Elifas söner var Teman, Omar, Sefo, Gatam och Kenas.

[12] Timna, som var bihustru till Elifas, Esaus son, födde Amalek åt Elifas. Dessa var söner till Esaus hustru Ada.

[13] Reguels söner var Nahat och Sera, Shamma och Missa. Dessa var söner till Esaus hustru Basemat.

[14] Esaus hustru Oholibama, dotter till Ana och sondotter till Sibon, födde åt Esau sönerna Jeush, Jalam och Kora.

[15] Detta var stamfurstarna bland Esaus söner: Elifas, Esaus förstföddes, söner var furstarna Teman, Omar, Sefo, Kenas,

[16] Kora, Gatam och Amalek. Dessa furstar härstammade från Elifas i Edoms land. De var söner till Ada.

[17] Detta var Reguels, Esaus sons, söner: furstarna Nahat, Sera, Shamma och Missa. Dessa furstar härstammade från Reguel i Edom och var söner till Esaus hustru Basemat.

[18] Detta var Esaus hustru Oholibamas söner: furstarna Jeush, Jalam och Kora. Dessa furstar härstammade från Oholibama, Anas dotter och Esaus hustru.

[19] Dessa var Esaus söner och deras stamfurstar. Esau är densamme som Edom.

[20] Detta var horén Seirs söner, landets tidigare invånare: Lotan, Shobal, Sibon, Ana,

[21] Dishon, Eser och Dishan. Dessa var horeernas stamfurstar, Seirs söner i Edoms land.

[22] Lotans söner var Hori och Hemam, och Lotans syster var Timna.

[23] Shobals söner var Alvan, Manahat och Ebal, Sefo och Onam.

[24] Sibons söner var Aja och Ana. Det var den Ana som fann de varma källorna i öknen när han vaktade sin far Sibons åsnor.

[25] Anas barn var Dishon och Oholibama, Anas dotter.

[26] Dishons söner var Hemdan, Esban, Jitran och Keran.

[27] Esers söner var Bilhan, Saavan och Akan.

[28] Dishans söner var Us och Aran.

[29] Horeernas stamfurstar var Lotan, Shobal, Sibon, Ana,

[30] Dishon, Eser och Dishan. Dessa var horeernas stamfurstar i Seirs land, varje furste för sig.

[31] Detta är de kungar som regerade i Edoms land innan någon kung regerade över israeliterna.

[32] Beors son Bela var kung i Edom, och hans stad hette Dinhaba.

[33] När Bela dog blev Jobab, Seras son, från Bosra, kung efter honom.

[34] När Jobab dog blev Husham från temaneernas land kung efter honom.

[35] När Husham dog blev Hadad, Bedads son, kung efter honom. Det var han som slog midjaniterna på Moabs mark, och hans stad hette Avit.

[36] När Hadad dog blev Samla från Masreka kung efter honom.

[37] När Samla dog blev Saul från Rehobot vid floden kung efter honom.

[38] När Saul dog blev Baal-Hanan, Akbors son, kung efter honom.

[39] När Akbors son Baal-Hanan dog blev Hadar kung efter honom. Hans stad hette Pagu och hans hustru hette Mehetabel, dotter till Matred som var dotter till Me-Sahab.

[40] Detta är namnen på Esaus stamfurstar efter deras släkter och orter: furstarna Timna, Alva, Jetet,

[41] Oholibama, Ela, Pinon,

[42] Kenas, Teman, Mibsar,

[43] Magdiel och Iram. Dessa var alltså Edoms furstar efter deras boplatser i landet de tog i besittning. Edom är densamme som Esau, edomiternas stamfar.

Första Moseboken — Chapters