Skip to content
Opens in a new window
Listen to this chapter • 7:11

[1] När pingstdagen kom var de alla samlade.

[2] Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt.

[3] Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem.

[4] Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.

[5] I Jerusalem bodde fromma judiska män från alla folk under himlen.

[6] När dånet hördes samlades folkskaran, och alla var skakade eftersom var och en hörde sitt eget språk talas.

[7] Häpna och förundrade frågade de: "Är de inte galileer, alla de som talar?

[8] Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål?

[9] Vi är parter, meder och elamiter, vi bor i Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, i Pontus och Asien,

[10] i Frygien och Pamfylien, i Egypten och i trakterna kring Kyrene i Libyen, vi är inflyttade från Rom,

[11] vi är judar och proselyter, kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar!"

[12] De var alla häpna och förvirrade och frågade varandra: "Vad kan det här betyda?"

[13] Men andra sade hånfullt: "De har druckit sig fulla på sött vin."

[14] Då steg Petrus fram tillsammans med de elva, höjde sin röst och talade till dem: "Judiska män och Jerusalems alla invånare! Detta ska ni veta, lyssna till mina ord:

[15] Det är inte som ni tror att de är berusade. Det är ju bara tredje timmen på morgonen!

[16] Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel:

[17] Och det ska ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag utgjuter av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar ska profetera, era unga ska se syner

[18] Ja, över mina tjänare och tjänarinnor ska jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de ska profetera.

[19] Och jag ska göra under uppe på himlen och tecken nere på jorden, blod, eld och moln av rök.

[20] Solen ska vändas i mörker och månen i blod innan Herrens dag kommer, den stora och strålande.

[21] Och det ska ske att var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst.

[22] Israeliter, hör dessa ord: Jesus från Nasaret var en man som blev erkänd av Gud inför er genom kraftgärningar, under och tecken. Genom honom gjorde Gud detta mitt ibland er, som ni själva vet.

[23] Efter Guds bestämda plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av de laglösa spikade ni upp honom och dödade honom.

[24] Men Gud har uppväckt honom och löst honom ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt för döden att behålla honom.

[25] David säger om honom: Jag har alltid Herren för ögonen. Han är vid min högra sida för att jag inte ska vackla.

[26] Därför gläds mitt hjärta och jublar min tunga. Även min kropp får vila i trygghet

[27] att du inte lämnar min själ åt dödsriket eller låter din Helige se förgängelsen.

[28] Du har visat mig livets vägar, du ska mätta mig med glädje inför ditt ansikte.

[29] Bröder, jag kan öppet säga er att vår stamfar David är både död och begraven. Hans grav finns här hos oss än i dag.

[30] Men han var profet och visste att Gud med ed hade lovat att sätta en av hans ättlingar på hans tron.

[31] I förväg såg han Messias uppståndelse och sade: Han ska inte lämnas åt dödsriket, och hans kropp ska inte se förgängelsen.

[32] Denne Jesus har Gud uppväckt, och vi är alla vittnen till det.

[33] Han har blivit upphöjd till Guds högra sida och fått den utlovade helige Ande av Fadern, och han har utgjutit det som ni ser och hör.

[34] David har ju inte stigit upp till himlen, men han säger: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida

[35] tills jag lagt dina fiender som en pall under dina fötter.

[36] Därför kan hela Israels folk veta säkert att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort till både Herre och Messias."

[37] När de hörde detta högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: "Bröder, vad ska vi göra?"

[38] Petrus svarade dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva.

[39] Löftet gäller er och era barn och alla dem som är långt borta, alla som Herren vår Gud kallar."

[40] Med många andra ord vittnade han och vädjade till dem: "Låt er frälsas från det här bortvända släktet!"

[41] De som tog emot hans ord döptes, och antalet lärjungar ökade den dagen med omkring tre tusen.

[42] De höll troget fast vid apostlarnas undervisning och vid gemenskapen, brödsbrytelsen och bönerna.

[43] Varje själ greps av bävan, och många under och tecken gjordes genom apostlarna.

[44] Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt.

[45] De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov.

[46] Varje dag var de troget och enigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och delade måltid med varandra i jublande, innerlig glädje.

[47] De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta.

Apostlagärningarna — Chapters