Skip to content
Opens in a new window
Listen to this chapter • 4:43

[1] Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. När du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du som dömer handlar på samma sätt.

[2] Vi vet att Guds dom med rätta drabbar dem som handlar så.

[3] Men menar du att du ska komma undan Guds dom, du människa som dömer dem som handlar så och själv gör samma sak?

[4] Eller föraktar du hans rika godhet, mildhet och tålamod? Förstår du inte att Guds godhet vill föra dig till omvändelse?

[5] Med ditt hårda och envisa hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, då Guds rättfärdiga dom ska uppenbaras.

[6] Han ska löna var och en efter hans gärningar:

[7] evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet,

[8] men vrede och straff åt dem som söker sitt eget och inte följer sanningen utan orättfärdigheten.

[9] Nöd och ångest över varje människas själ som gör det onda, juden först men också greken,

[10] men härlighet, ära och frid åt var och en som gör det goda, juden först men också greken,

[11] för Gud är inte partisk.

[12] Alla som har syndat utan lag ska också gå under utan lag, och alla som har syndat under lagen ska dömas genom lagen.

[13] Det är inte lagens hörare som är rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare ska förklaras rättfärdiga.

[14] För när hedningar som inte har lagen av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag trots att de saknar lagen.

[15] De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om detta vittnar också deras samveten och tankar som sinsemellan anklagar eller till och med försvarar dem.

[16] Det ska visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium jag fått genom Jesus Kristus.

[17] Du kallar dig jude och har din trygghet i lagen och din stolthet i Gud.

[18] Du känner hans vilja och kan avgöra vad som är rätt, eftersom du är undervisad av lagen.

[19] Du ser dig som en vägledare för blinda, ett ljus för dem som vandrar i mörker,

[20] en uppfostrare för oförnuftiga och en lärare för omogna, eftersom du har kunskapen och sanningen formulerad i lagen.

[21] Du som undervisar andra, du lär inte dig själv. Du som predikar att man inte ska stjäla, du stjäl.

[22] Du som säger att man inte ska begå äktenskapsbrott, du begår äktenskapsbrott. Du som avskyr avgudarna, du plundrar templen.

[23] Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att bryta mot lagen.

[24] Det står ju skrivet: För er skull hånas Guds namn bland hedningarna.

[25] Omskärelsen är till nytta om du håller lagen. Men är du en lagbrytare har du trots din omskärelse blivit oomskuren.

[26] Om nu en oomskuren uppfyller lagens krav, ska han då inte räknas som omskuren?

[27] Den som av naturen är oomskuren men fullgör lagen ska döma dig som har lagens bokstav och omskärelsen men ändå är en lagbrytare.

[28] Jude är man ju inte till det yttre, inte heller är omskärelsen något yttre på kroppen.

[29] Jude är man i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. Då får man sitt beröm inte av människor utan av Gud.

Romarbrevet — Chapters