[1] Judas söner var Peres, Hesron, Karmi, Hur och Shobal.
[2] Reaja, Shobals son, blev far till Jahat och Jahat till Ahumaj och Lahad. Dessa var sorgatiternas släkter.
[3] Dessa var Abi-Etams söner: Jisreel, Jishma och Jidbash, och deras syster hette Hasselelponi,
[4] dessutom Penuel, Gedors far, och Eser, Hushas far. Dessa var söner till Hur, Efratas förstfödde, Betlehems far.
[5] Ashur, Tekoas far, hade två hustrur, Hela och Naara.
[6] Naara födde åt honom Ahussam, Hefer, Timeni och ahashtariterna. Dessa var Naaras söner.
[7] Helas söner var Seret, Jishar och Etnan.
[8] Kos var far till Anub och Hassobeba, likaså Aharhels, Harums sons, släkter.
[9] Men Jabes var mer ansedd än sina bröder. Hans mor gav honom namnet Jabes, ”för jag har fött honom med smärta”, sade hon.
[10] Jabes ropade till Israels Gud och sade: ”O att du ville välsigna mig och utvidga mitt område och låta din hand vara med mig! O att du ville göra så att jag slipper olycka och smärta!” Och Gud lät det bli så som han bad.
[11] Kelub, Shuhas bror, blev far till Mehir, som var far till Eshton.
[12] Eshton blev far till Bet-Rafa, Pasea och Tehinna, Ir-Nahashs far. Dessa var männen från Reka.
[13] Kenas söner var Otniel och Seraja. Otniels son var Hatat.
[14] Meonotaj blev far till Ofra och Seraja till Joab, far till hantverkardalens släkt, för de var hantverkare.
[15] Söner till Kaleb, Jefunnes son, var Iru, Ela och Naam, likaså Elas söner och Kenas.
[16] Jehallelels söner var Sif och Sifa, Tirja och Asarel.
[17] Esras son var Jeter, dessutom Mered, Efer och Jalon. Och hon blev havande och födde Mirjam, Shammaj och Jishba, Eshtemoas far.
[18] Hans judiska hustru födde Jered, Gedors far, och Heber, Sokos far, och Jekutiel, Sanoas far. Men de andra var söner till Bitja, faraos dotter, som Mered hade tagit till hustru.
[19] Söner till Hodias hustru, Nahams syster, var Keilas far, garmiten, och maakatiten Eshtemoa.
[20] Simeons söner var Amnon och Rinna, Ben-Hanan och Tilon. Jishis söner var Sohet och Sohets son.
[21] Söner till Shela, Judas son, var Er, Lekas far, och Lada, Mareshas far, och de släkter som tillhörde linnearbetarnas hus, av Ashbeas hus,
[22] dessutom Jokim och männen i Koseba samt Joash och Saraf, som blev herrar över Moab, likaså Jasubi-Lehem. Men detta hör till en avlägsen tid.
[23] Dessa var krukmakarna och invånarna i Netaim och Gedera. De bodde där hos kungen och var i hans tjänst.
[24] Simeons söner var Nemuel och Jamin, Jarib, Sera och Saul.
[25] Hans son var Shallum, hans son var Mibsam, hans son var Mishma.
[26] Mishmas söner var hans son Hammuel, dennes son Sackur och dennes son Shimei.
[27] Shimei hade sexton söner och sex döttrar. Men hans bröder hade inte många barn. I sin helhet ökade inte deras släkt lika mycket som Juda barn.
[28] De bodde i Beer-Sheba, Molada och Hasar-Shual,
[29] Bilha, i Esem och i Tolad,
[30] Betuel, Horma och Siklag,
[31] i Bet-Markabot, i Hasar-Susim, i Bet-Biri och i Shaarajim. Dessa var deras städer tills David blev kung.
[32] Deras byar var Etam och Ajin, Rimmon, Token och Ashan, fem städer,
[33] och alla deras byar som låg runt omkring dessa städer ända till Baal. Där bodde de. De hade sitt särskilda släktregister.
[34] Dessutom: Meshobab, Jamlek och Josha, Amasjas son,
[35] och Joel och Jehu, son till Josibja, son till Seraja, son till Asiel,
[36] och Eljoenaj, Jaakoba, Jeshohaja, Asaja, Adiel, Jesimiel och Benaja,
[37] samt Sisa, son till Shifi, son till Allon, son till Jedaja, son till Shimri, son till Shemaja.
[38] Dessa nu nämnda var furstar i sina släkter, och deras familjer utbredde sig och blev talrika.
[39] De drog fram mot Gedor, ända till östra sidan av dalen, för att söka bete för sin boskap.
[40] De fann fett och gott bete, och landet hade utrymme nog. Och där var lugnt och stilla, för de som bodde där förut var hamiter.
[41] Men dessa som här är uppskrivna med namn kom i Juda kung Hiskias tid och förstörde deras tält och slog de meiniter som fanns där och utrotade dem så att de inte mer finns till. Sedan bosatte de sig i deras land, för där fanns bete för deras boskap.
[42] Av dem, av Simeons barn, begav sig femhundra man till Seirs bergsbygd. Och Pelatja, Nearja, Refaja och Ussiel, Jishis söner, stod i spetsen för dem.
[43] De slog de sista som var kvar av amalekiterna och hade kommit undan. Sedan bosatte de sig där och bor där än i dag.