Skip to content
Opens in a new window
Listen to this chapter • 4:10

[1] Och jag hörde en stark röst från templet säga till de sju änglarna: ”Gå ut och töm Guds sju vredesskålar över jorden.”

[2] Och den förste gick bort och tömde sin skål över jorden, och onda och svåra bölder slog upp på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild.

[3] Den andre ängeln tömde sin skål över havet, och havet förvandlades till blod som från en död, och allt liv i havet dog.

[4] Den tredje ängeln tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och de förvandlades till blod.

[5] Och jag hörde vattnens ängel säga: ”Rättfärdig är du som är och som var, du Helige, ty du har fällt denna dom.

[6] De har utgjutit heligas och profeters blod och därför har du gett dem blod att dricka, och de har förtjänat det.”

[7] Och jag hörde altaret säga: ”Ja, Herre Gud, du Allsmäktige, sanna och rättfärdiga är dina domar.”

[8] Den fjärde tömde sin skål över solen, och den fick makt att bränna människorna med eld.

[9] De brändes av stark hetta och hädade Guds namn, han som har makt över dessa plågor. Men de vägrade att omvända sig och ge honom äran.

[10] Den femte tömde sin skål över vilddjurets tron, och dess rike lades i mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan

[11] och hädade himlens Gud för sina plågor och sina bölder, men de omvände sig inte från sina gärningar.

[12] Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen bereddes för kungarna från Östern.

[13] Och jag såg att det ur drakens gap och ur vilddjurets gap och ur den falske profetens mun kom ut tre orena andar som liknade paddor.

[14] De är ondskefulla andar som gör tecken, och de beger sig ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag. -

[15] ”Se, jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och man ser hans kön.” -

[16] Och de samlade dem på den plats som på hebreiska heter Harmagedon.

[17] Den sjunde tömde sin skål över luften. Och en stark röst gick ut från tronen i templet, och den sade: ”Det har skett.”

[18] Och det kom blixtar, dån och åska och en stor jordbävning, en sådan som inte har förekommit så länge det funnits människor på jorden, så väldig var den.

[19] Den stora staden rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin.

[20] Alla öar flydde och bergen fanns inte mer.

[21] Stora hagel, tunga som talenter, föll ner från himlen över människorna, och de hädade Gud för hagelplågan, eftersom den var mycket svår.

Johannes Uppenbarelse — Chapters