[1] Hur har inte guldet mist sin glans, det ädlaste guld förvandlats! Heliga ädelstenar ligger utkastade i varje gathörn. Beth
[2] Sions ädlaste söner, som liknade fint guld, hur räknas de inte nu som lerkärl, verk av krukmakarhänder. Gimel
[3] Till och med schakalerna räcker spenarna åt sina ungar för att ge dem di, men dottern mitt folk har blivit grym, som strutsen i öknen. Daleth
[4] Dibarnets tunga fastnar av törst i gommen. Små barn ber om bröd, men ingen ger dem något. He
[5] De som förr åt läckerheter tynar bort på gatorna. De som växte upp i purpur måste ligga i dyn. Waw
[6] Missgärningen hos dottern mitt folk är större än Sodoms synd. Det omstörtades på ett ögonblick, utan att människohänder rörde vid det. Zajin
[7] Hennes furstar var mer glänsande än snö, de var vitare än mjölk, deras hy var rödare än korall, deras utseende var likt safirens. Heth
[8] Nu har deras ansikten blivit mörkare än sot, man känner inte igen dem på gatorna. Deras hud sitter fastklibbad vid benen, den har blivit torr som trä. Teth
[9] Lyckligare var de som dödades med svärd än de som nu dör av hunger, de som tynar bort under plåga av brist på markens frukter. Jod
[10] Med egna händer har ömsinta mödrar kokat sina barn för att ha dem till föda vid dottern mitt folks undergång. Kaf
[11] HERREN har givit fritt utlopp åt sin förbittring, han har utgjutit sin brinnande vrede. I Sion har han tänt en eld som förtärt dess grundvalar. Lamed
[12] Ingen kung på jorden skulle ha trott det, ingen som bor i världen, att någon ovän eller fiende skulle komma in genom Jerusalems portar. Mem
[13] Det har skett för hennes profeters synder och hennes prästers missgärningar, därför att de där inne utgöt rättfärdigas blod. Nun
[14] Som blinda irrar de omkring på gatorna, fläckade av blod, så att ingen vågar komma nära deras kläder. Samek
[15] ”Ur vägen! Oren!” ropar man till dem. ”Ur vägen! Ur vägen! Rör dem inte!” De flyr, ja, de irrar omkring. Bland hednafolken säger man: ”Här kan de inte längre bo.” Pe
[16] HERREN själv har skingrat dem, han vill inte mer ta sig an dem. Mot prästerna visas ingen aktning, mot de äldre inget förbarmande. Ajin
[17] Våra ögon sviker oss när vi förgäves söker hjälp. Vi har spanat och spanat efter ett folk som ändå inte kan rädda oss. Tsade
[18] Man lurar på våra steg, så att vi inte vågar gå på våra gator. Vårt slut är nära, våra dagar är ute, ja, vårt slut har kommit. Qof
[19] Våra förföljare var snabbare än himlens örnar. På bergen jagade de oss, i öknen låg de på lur för oss. Resh
[20] Vår livsande, HERRENS smorde, blev fångad i deras fallgropar. Om honom sade vi: ”I hans skugga skall vi leva bland hednafolken.” Shin
[21] Fröjda dig och var glad, du dotter Edom, du som bor i landet Us. Också till dig skall bägaren komma, du skall bli drucken och ligga naken. Taw
[22] Straffet för din missgärning har nått sitt slut, du dotter Sion. Han skall inte mer föra dig bort i fångenskap. Men din missgärning, du dotter Edom, skall han straffa, han skall avslöja dina synder.