[1] I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
[2] Han var i begynnelsen hos Gud.
[3] Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till.
[4] I honom var liv, och livet var människornas ljus.
[5] Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.
[6] En man trädde fram, sänd av Gud. Hans namn var Johannes.
[7] Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom.
[8] Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.
[9] Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen.
[10] Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, och världen kände honom inte.
[11] Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom.
[12] Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.
[13] De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud.
[14] Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning.
[15] Johannes vittnar om honom och ropar: ”Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig är före mig, eftersom han var före mig.”
[16] Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd.
[17] Ty lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus.
[18] Ingen har någonsin sett Gud. Den enfödde, som själv är Gud, och är hos Fadern, har gjort honom känd.
[19] Detta är Johannes vittnesbörd, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var.
[20] Han bekände och förnekade inte sanningen. Han bekände: ”Jag är inte Messias.”
[21] De frågade honom: ”Vad är du då? Är du Elia?” Han sade: ”Nej, det är jag inte.” ”Är du Profeten?” Han svarade: ”Nej.”
[22] Då sade de till honom: ”Vem är du då? Vi måste ge ett svar till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?”
[23] Han svarade med profeten Jesajas ord: ”Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren!”
[24] Några fariseer hade också sänts ut,
[25] och de frågade honom: ”Varför döper du, om du inte är Messias och inte heller Elia eller Profeten?”
[26] Johannes svarade dem: ”Jag döper i vatten. Men mitt ibland er står en som ni inte känner,
[27] han som kommer efter mig. Jag är inte värd att knyta upp remmen på hans sandaler.”
[28] Detta hände i Betania på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.
[29] Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade ”Se Guds lamm, som tar bort världens synd.
[30] Det var om honom jag sade: Efter mig kommer en man som är före mig, ty han var före mig.
[31] Och jag kände honom inte. Men för att han skulle uppenbaras för Israel har jag kommit och döper i vatten.”
[32] Johannes vittnade och sade: ”Jag såg Anden komma ner som en duva från himlen och bli kvar över honom.
[33] Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den som du ser Anden komma ner och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande.
[34] Och jag har sett det och har vittnat att han är Guds Son.”
[35] Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar.
[36] När han såg Jesus komma sade han: ”Se Guds lamm!”
[37] De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde Jesus.
[38] Jesus vände sig om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem vad de ville. De svarade: ”Rabbi” - det betyder lärare - ”var bor du?”
[39] Han sade till dem: ”Kom och se!” Då gick de med honom och såg var han bodde och stannade hos honom den dagen. Det var omkring tionde timmen.
[40] Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två som hade hört vad Johannes sade och som hade följt Jesus.
[41] Han fann först sin bror Simon och sade till honom: ”Vi har funnit Messias” - det betyder Kristus.
[42] Och han förde honom till Jesus. Jesus såg på honom och sade: ”Du är Simon, Johannes son, du skall heta Kefas” - det betyder Petrus.
[43] Nästa dag beslöt Jesus att gå därifrån till Galileen. Han fann då Filippus och sade till honom: ”Följ mig!”
[44] Filippus var från Betsaida, från samma stad som Andreas och Petrus.
[45] Filippus fann Natanael och sade till honom: ”Den som Mose har skrivit om i lagen och som profeterna har skrivit om, honom har vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret.”
[46] Natanael sade till honom: ”Kan något gott komma från Nasaret?” Filippus svarade: ”Kom och se!”
[47] När Jesus såg Natanael komma sade han om honom: ”Se, han är en verklig israelit. I honom finns inget svek.”
[48] Natanael frågade honom: ”Hur kan du känna mig?” Jesus svarade: ”Innan Filippus kallade på dig, såg jag dig där du var under fikonträdet.”
[49] Natanael svarade: ”Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung.”
[50] Jesus svarade honom: ”Därför att jag sade att jag såg dig under fikonträdet, tror du. Det som är större än detta skall du få se.”
[51] Sedan sade han till honom: ”Amen, amen säger jag er: Ni kommer att få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen.”