[1] Mina bröder, ni kan inte tro på vår Herre Jesus Kristus, den förhärligade, och på samma gång göra skillnad på människor.
[2] Anta att det vid er sammankomst kommer in en man i vackra kläder och med guldring på fingret och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder.
[3] Om ni då ser till den vackert klädde och säger: ”Var så god och sitt, här är en bra plats,” men till den fattige: ”Du kan stå där” eller: ”Sätt dig vid mina fötter”,
[4] har ni då inte kommit i strid med er själva och blivit domare som dömer partiskt?
[5] Lyssna, mina älskade bröder. Har inte Gud utvalt de fattiga i den här världen till att bli rika i tron och till att ärva det rike som han har lovat dem som älskar honom?
[6] Men ni föraktar den fattige. Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstolar?
[7] Är det inte de som smädar det sköna namn som har nämnts över er?
[8] Om ni uppfyller den konungsliga lagen enligt Skriften: Du skall älska din nästa som dig själv, då handlar ni rätt.
[9] Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare.
[10] Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt.
[11] Han som har sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott, har också sagt: Du skall inte mörda. Om du inte begår äktenskapsbrott, men mördar, är du en brottsling.
[12] Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag.
[13] Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som inte har visat barmhärtighet. Men barmhärtigheten triumferar över domen.
[14] Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon?
[15] Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen
[16] och någon av er säger till dem: ”Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det?
[17] Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.
[18] Nu säger kanske någon: ”Du har tro.” - Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar.
[19] Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar.
[20] Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död?
[21] Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret?
[22] Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad.
[23] Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän.
[24] Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro.
[25] Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg?
[26] Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.