[1] När Jesus fick veta att fariseerna hade hört att han fick fler lärjungar och döpte fler än Johannes –
[2] även om det inte var Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar –
[3] lämnade han Judeen och vände tillbaka mot Galileen.
[4] Han måste då ta vägen genom Samarien,
[5] och han kom till en samarisk stad som heter Sykar, nära den mark som Jakob gav till sin son Josef.
[6] Där fanns Jakobs brunn. Jesus, som var trött efter vandringen, satte sig där vid brunnen. Det var omkring sjätte timmen.
[7] Då kom en samarisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: "Ge mig lite att dricka."
[8] Hans lärjungar hade gått bort till staden för att köpa mat.
[9] Den samariska kvinnan sade till honom: "Hur kan du som är jude be mig, en samarisk kvinna, om något att dricka?" Judarna umgås nämligen inte med samarierna.
[10] Jesus svarade henne: "Om du kände till Guds gåva och vem det är som ber dig: Ge mig lite att dricka, då skulle du ha bett honom, och han hade gett dig levande vatten."
[11] Hon sade: "Herre, du har ingen kruka och brunnen är djup. Så varifrån får du det levande vattnet?
[12] Är du större än vår far Jakob? Han gav oss brunnen och drack ur den själv, likaså hans söner och hans boskap."
[13] Jesus svarade henne: "Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen.
[14] Men den som dricker av det vatten jag ger honom ska aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger blir en källa i honom med vatten som flödar fram till evigt liv."
[15] Kvinnan sade till honom: "Herre, ge mig det vattnet, så att jag slipper bli törstig och gå hit och hämta vatten."
[16] Han sade: "Gå och hämta din man och kom hit."
[17] Kvinnan svarade: "Jag har ingen man." Jesus sade: "Det stämmer som du säger att du inte har någon man.
[18] Fem män har du haft, och den du har nu är inte din man. Det du säger är sant."
[19] Kvinnan sade: "Herre, jag förstår att du är en profet.
[20] Våra fäder har tillbett på det här berget, men ni säger att platsen där man ska tillbe finns i Jerusalem."
[21] Jesus svarade: "Tro mig, kvinna, det kommer en tid när det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni ska tillbe Fadern.
[22] Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna.
[23] Men det kommer en tid, och den är redan här, när sanna tillbedjare ska tillbe Fadern i ande och sanning. Sådana tillbedjare vill Fadern ha.
[24] Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning."
[25] Kvinnan sade till honom: "Jag vet att Messias ska komma, han som kallas Kristus. När han kommer ska han berätta allt för oss."
[26] Jesus sade till henne: "DetÄr Jag, den som talar med dig."
[27] Just då kom hans lärjungar. De blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne.
[28] Kvinnan lämnade sin vattenkruka och gick in i staden och sade till folket:
[29] "Kom så får ni se en man som har sagt mig allt jag har gjort. Han kanske är Messias?"
[30] Då gick de ut ur staden och kom till honom.
[31] Under tiden bad lärjungarna honom: "Rabbi, ät!"
[32] Men han sade till dem: "Jag har mat att äta som ni inte känner till."
[33] Lärjungarna sade till varandra: "Det är väl ingen som har kommit med mat till honom?"
[34] Jesus sade: "Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk.
[35] Säger ni inte: fyra månader till, sedan kommer skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd.
[36] Redan nu får den som skördar sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv, så att den som sår och den som skördar får glädja sig tillsammans.
[37] Här stämmer ordet att en sår och en annan skördar.
[38] Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har arbetat, och ni har gått in i deras arbete."
[39] Många samarier från den staden kom till tro på honom genom kvinnans ord, när hon vittnade: "Han har sagt mig allt jag har gjort."
[40] När samarierna kom till honom bad de att han skulle stanna kvar hos dem, och han stannade där två dagar.
[41] Många fler kom till tro på grund av hans ord,
[42] och de sade till kvinnan: "Nu tror vi inte bara på grund av vad du har sagt. Vi har själva hört, och vi vet att han verkligen är världens Frälsare."
[43] Efter dessa två dagar gick Jesus därifrån till Galileen.
[44] Han hade själv vittnat om att en profet inte blir erkänd i sin hemtrakt.
[45] När han nu kom till Galileen tog galileerna emot honom, eftersom de hade sett allt som han gjorde i Jerusalem vid högtiden. De hade själva varit där vid högtiden.
[46] Så kom han tillbaka till Kana i Galileen där han hade gjort vattnet till vin. En kunglig ämbetsman hade en son som låg sjuk i Kapernaum.
[47] När han fick höra att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, gick han till honom och bad att han skulle komma ner och bota hans son som var döende.
[48] Jesus sade till honom: "Om ni inte får se tecken och under, tror ni inte."
[49] Ämbetsmannen sade: "Herre, kom innan mitt barn dör!"
[50] Jesus svarade: "Gå, din son lever." Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom och gick.
[51] Medan han ännu var på väg, möttes han av sina tjänare som berättade att hans son levde.
[52] Han frågade vid vilken tid han hade blivit bättre, och de svarade: "I går vid sjunde timmen släppte febern."
[53] Då förstod fadern att det hade hänt vid just den tid då Jesus sade till honom: "Din son lever." Och han kom till tro med hela sin familj.
[54] Detta var nu det andra tecknet som Jesus gjorde sedan han kommit från Judeen till Galileen.