[1] Det var strax före påskhögtiden. Jesus visste att hans stund hade kommit, att han skulle lämna denna värld och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna här i världen, och han älskade dem in i det sista.
[2] De åt kvällsmåltiden, och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, tanken att förråda honom.
[3] Jesus visste att Fadern hade gett allt i hans händer, att han utgått från Gud och skulle gå till Gud.
[4] Han reste sig från bordet, lade av sig manteln och tog en linnehandduk som han knöt om sig.
[5] Sedan hällde han vatten i ett tvättfat och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade runt midjan.
[6] När han kom till Simon Petrus, sade denne till honom: "Herre, ska du tvätta mina fötter?"
[7] Jesus svarade: "Vad jag gör förstår du inte nu, men längre fram kommer du att förstå det."
[8] Petrus sade: "Aldrig någonsin ska du tvätta mina fötter!" Jesus svarade: "Om jag inte får tvätta dig har du ingen del i mig."
[9] Simon Petrus sade: "Herre – inte bara mina fötter, utan också händerna och huvudet!"
[10] Jesus svarade: "Den som har badat behöver sedan bara tvätta fötterna. Han är helt och hållet ren. Och ni är rena, fast inte alla."
[11] Han visste vem som skulle förråda honom. Därför sade han att inte alla var rena.
[12] När han sedan hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och lagt sig till bords igen, sade han till dem: "Förstår ni vad jag har gjort med er?
[13] Ni kallar mig Mästare och Herre och det med rätta, för det är jag.
[14] Om nu jag, er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, så är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter.
[15] Jag har gett er ett exempel för att ni ska göra som jag har gjort mot er.
[16] Jag säger er sanningen: Tjänaren är inte större än sin herre, och budbäraren är inte större än den som har sänt honom.
[17] När ni vet detta, saliga är ni om ni också gör det.
[18] Jag talar inte om er alla. Jag vet vilka jag har utvalt. Men Skriften ska fullbordas: Den som åt mitt bröd lyfte sin häl mot mig.
[19] Jag säger det till er nu innan det sker, för att ni när det skett ska tro att Jag Är.
[20] Jag säger er sanningen: Den som tar emot någon som jag sänder tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig."
[21] När Jesus hade sagt detta, skakades han i sin ande och vittnade: "Jag säger er sanningen: En av er ska förråda mig."
[22] Lärjungarna såg på varandra och undrade osäkert vem han kunde mena.
[23] En av hans lärjungar, den som Jesus älskade, låg till bords vid Jesu sida.
[24] Simon Petrus gav tecken till honom att fråga vem han talade om.
[25] Den lärjungen lutade sig då mot Jesu bröst och sade: "Herre, vem är det?"
[26] Jesus svarade: "Det är han som får brödet som jag doppar." Han doppade sin brödbit och gav den till Judas, Simon Iskariots son.
[27] När Judas hade tagit brödet for Satan in i honom, och Jesus sade till honom: "Det du gör, gör det snart!"
[28] Men ingen av dem som låg till bords förstod varför han sade så till honom.
[29] Judas hade hand om kassan, och därför trodde några att Jesus sade åt honom att köpa något som de behövde till högtiden eller ge något till de fattiga.
[30] När han hade tagit brödet gick han genast ut. Det var natt.
[31] När Judas hade gått sade Jesus: "Nu är Människosonen förhärligad, och Gud är förhärligad i honom.
[32] Och om Gud är förhärligad i honom ska Gud också förhärliga honom i sig själv, och han ska förhärliga honom snart.
[33] Mina barn, ännu en kort tid är jag hos er. Ni kommer att söka mig, och som jag sade till judarna säger jag nu till er: Dit jag går kan ni inte komma.
[34] Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra.
[35] Om ni har kärlek till varandra ska alla förstå att ni är mina lärjungar."
[36] Simon Petrus sade till honom: "Herre, vart går du?" Jesus svarade: "Dit jag går kan du inte följa mig nu. Men längre fram ska du få följa mig."
[37] Petrus frågade: "Herre, varför kan jag inte följa dig nu? Jag ska ge mitt liv för dig."
[38] Jesus svarade: "Ska du ge ditt liv för mig? Jag säger dig sanningen: Tuppen kommer inte att gala förrän du har förnekat mig tre gånger.