Skip to content
Opens in a new window
Listen to this chapter • 5:19

[1] Från Paulus, genom Guds vilja kallad till Kristi Jesu apostel, och vår broder Sostenes.

[2] Till Guds församling i Korint, de kallade och heliga som helgats i Kristus Jesus, tillsammans med alla som åkallar vår Herre Jesu Kristi namn på varje plats där de eller vi bor.

[3] Nåd vare med er och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus.

[4] Jag tackar alltid min Gud för er, för den Guds nåd som ni har fått i Kristus Jesus.

[5] I honom har ni blivit rika på allt, på allt tal och all insikt,

[6] eftersom vittnesbördet om Kristus har fått stadigt fäste hos er.

[7] Därför saknar ni inte någon nådegåva medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus ska uppenbaras.

[8] Han ska också styrka er ända till slutet, så att ni inte kan anklagas på vår Herre Jesu Kristi dag.

[9] Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre.

[10] I vår Herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder, att ni alla ska vara eniga i det ni säger och inte låta splittring finnas bland er, utan stå enade i samma sinne och samma mening.

[11] Av Chloes folk har jag nämligen fått veta om er, mina bröder, att det förekommer stridigheter bland er.

[12] Vad jag menar är att ni var och en säger: "Jag håller mig till Paulus" eller "Jag håller mig till Apollos" eller "Jag håller mig till Kefas" eller "Jag håller mig till Kristus".

[13] Är Kristus delad? Det var väl inte Paulus som blev korsfäst för er? Eller var det i Paulus namn ni blev döpta?

[14] Jag tackar Gud för att jag inte har döpt någon av er utom Crispus och Gaius,

[15] så att ingen kan säga att ni blev döpta i mitt namn.

[16] Jo, Stefanas familj har jag också döpt. Annars vet jag inte om jag har döpt någon annan.

[17] Kristus har ju inte sänt mig för att döpa utan för att predika evangeliet, men inte med vältalig vishet så att Kristi kors förlorar sin kraft.

[18] Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft.

[19] Det står ju skrivet: Jag ska göra slut på de visas visdom och förkasta de förståndigas förstånd.

[20] Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens debattörer? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap?

[21] När världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap vi förkunnar frälsa dem som tror.

[22] Judarna begär tecken och grekerna söker vishet,

[23] men vi predikar Kristus som korsfäst – för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap.

[24] Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet.

[25] Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.

[26] Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många förnäma.

[27] Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka,

[28] och det som för världen var obetydligt och föraktat och inte fanns till, det utvalde Gud för att tillintetgöra det som fanns till,

[29] för att ingen människa ska berömma sig inför Gud.

[30] Tack vare honom är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud, rättfärdighet, helgelse och återlösning,

[31] för att det ska bli som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren.

Första Korintierbrevet — Chapters