[1] Samaria skall stå med skuld, ty hon har varit upprorisk mot sin Gud. Invånarna skall falla för svärd, deras späda barn skall bli krossade, deras havande kvinnor uppristade.
[2] Vänd om, Israel, till HERREN, din Gud, ty genom din missgärning har du kommit på fall.
[3] Tag med er ord och vänd åter till HERREN. Säg till honom: ”Förlåt oss alla våra synder och tag nådigt emot oss. Då skall vi prisa dig med våra läppar.
[4] Assur kan inte rädda oss, vi skall inte mer sitta upp på stridshästar. Vi skall aldrig mer säga: ‘Vår Gud’ till våra händers verk. Ty hos dig finner den faderlöse barmhärtighet.”
[5] Jag vill hela dem från deras avfall, jag vill älska dem av fri vilja, ty min vrede har vänt sig ifrån dem.
[6] Jag skall bli som dagg för Israel, han skall blomstra som en lilja, han skall skjuta rötter som Libanon.
[7] Hans avkomlingar skall breda ut sig, han skall bli lik ett olivträd i fägring, han skall dofta som Libanon.
[8] De som bor i hans skugga skall återvända. De skall odla säd och grönska som vinstockar. Minnet av honom skall vara som Libanons vin.
[9] Efraim, vad har jag mer med avgudar att skaffa? Jag skall bönhöra honom och ta mig an honom. Jag är som en grönskande cypress, hos mig finner du din frukt.
[10] Den som är vis förstår detta, den som är förståndig besinnar det. Ty HERRENS vägar är rätta, och på dem vandrar de rättfärdiga, men överträdarna kommer där på fall.